Situationen för ukrainska skolbarn i Norden

De flesta av ukrainarna som flytt till de nordiska länderna har beviljats uppehållstillstånd för tillfälligt skydd. Sverige och Finland omfattas av EU:s massflyktsdirektiv medan Danmark, Norge och Island har antagit liknande ramverk. Enligt direktivet förbinder sig medlemsländerna att erbjuda personer under 18 år tillgång till utbildning på samma villkor som övriga medborgare. Däremot omfattas inte flyktingbarnen automatiskt av skolplikt (källa: https://eur-lex.europa.eu/legal-content/SV/TXT/PDF/?uri=CELEX:32001L0055&from=EN).

Skolan – en viktig arena för integration

En nyligen utkommen forskningsrapport från NordForsk framhåller vikten av att barn som tvingats fly snabbt får tillgång till undervisning i det nya landet. I rapporten framkommer det att unga som kommer som flyktingar får bättre skolresultat om de får hemspråksundervisning och tillgång till skolhälsovård. Forskarna poängterar att skolan utgör en viktig arena för att skapa nya vänskapsband, vilket i sin tur underlättar det psykiska välmåendet och integrationen både för barnet och hela familjen. Det samma gäller förskolan. I förskolan får barn till invandrare och flyktingar en unik möjlighet att lära sig språket samtidigt som en väl utbyggd barnomsorg är en förutsättning för att både kvinnor och män ska kunna kombinera föräldraskap med lönearbete. (Källa: https://pub.norden.org/nord2021-047/)

Riskerna med distansundervisning

Många ukrainska barn på flykt runt om i Europa läser på distans enligt den ukrainska läroplanen. Erfarenheter från pandemin då flera länder helt eller delvis övergick till distansundervisning visar att många elever blev isolerade och upplevde oro och negativa känslor av ensamhet. Detsamma riskerar förstås flyktingbarn som befinner sig i en extra sårbar situation. Dessutom går barnen miste om möjligheten att få kontakt med jämnåriga och få tillgång till det nya språket. Riskerna är också stora att eventuell fysisk och psykisk ohälsa inte fångas upp av skolpersonal eller skolhälsovården.

Mindre än hälften av nyanlända ukrainska barn är inskrivna i svensk skola

Enligt svenska Migrationsverkets statistik från den 9 maj 2022 var drygt 9 600 ukrainska barn och unga mellan 6 och 19 år inskrivna i det svenska mottagningssystemet. För att få en bild av hur många av dessa som går i svensk skola genomförde Skolverket en enkätundersökning under perioden 9–11 maj bland de kommuner som har tagit emot flest flyktingar. Resultatet visade att endast fyra av tio barn börjat i grundskola. Motsvarande siffra för gymnasiet låg på tre av tio. Siffrorna varierar dock markant mellan olika kommuner. Det här betyder inte att barnen saknar skolundervisning. I stället har familjerna valt att låta sina barn och unga fortsätta läsa på distans enligt ukrainsk läroplan.

I den svenska undersökningen ovan lät man kommuner lista vilka utmaningarna som man upplevde när det gäller mottagandet av ukrainska elever. Flera kommuner nämnde brist på personal, främst lärare, men även övrig skolpersonal. Även oklarheter kring finansiering, brist på lokaler och brist på transporter från flyktingboenden till skolorna var vanligt förekommande svar. Många uppgav att det kan vara svårt att nå ut med skolinformation till flyktingfamiljer som bor i egna boenden. Bland annat har kommunerna försökt att kalla till informationsmöten och nå ut med information via civilsamhällesorganisationer.

Högre siffror i Danmark

Danmark är inte bundet av EU-direktivet, men har beslutat att bevilja tillfälligt skydd enligt en särskild nationell lag, ”særloven” till en personkrets som till stora delar motsvarar den som anges i direktivet (källa: https://whoiswho.euaa.europa.eu/Pages/Temporary-protection.aspx).

Udlændingestyrelsen har tillsammans med Styrelsen for It og Læring samlat in statistik över antalet barn i förskola, grundskola och gymnasier. Från den 16 mars till den 23 augusti har 10 267 barn mellan 0 och 17 år kommit till Danmark via ”særloven”. Merparten, 6 348 av dessa var mellan 6 och 15 år.  Enligt Udlændingestyrelsen var 62 % av flyktingbarnen inskrivna i dansk skola, resten antas följa ukrainsk undervisning på distans. Siffrorna är dock osäkra eftersom barn kan vara inskrivna under fiktiva cpr-nummer (källa: https://us.dk/tal-og-statistik/tal-vedr-saerloven/).

Löpande undersökningar av skoldeltagande i Finland

Fram till de 15 september har drygt 23 700 barn och unga mellan 0 och 17 år flytt till Finland från Ukraina under de senaste sex månaderna (källa: https://tilastot.migri.fi/index.html#applications/23330/48?l=sv).

I Finland sammanställer Utbildningsstyrelsens informationstjänst Koski löpande statistik om hur många ukrainska barn som går skola respektive förskola. Redan i månadsskiftet mars/april genomfördes den första enkätundersökningen bland skolor och förskolor. Av 398 svar var 379 finskspråkiga och 19 svenskspråkiga skolor. Undersökningen visade att drygt 800 barn och unga som flytt från Ukraina gick i skola eller deltog i småbarnspedagogik i Finland. Sedan dess har sifforna stigit markant. Enligt uppgifter från Koski var totalt 5 941 barn, unga och vuxna som flytt från kriget i Ukraina inskrivna antingen i förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och på andra stadiet den 20 september. Det är 16 % fler än i slutet av augusti, då antalet inskrivna ukrainare vid skolor och läroanstalter var 5 122. (källa: https://www.oph.fi/sv/nyheter/2022/nastan-6-600-ukrainska-barn-unga-och-vuxna-inom-smabarnspedagogiken-och-utbildningen)

En ökning har skett inom alla utbildningsformer. Den största ökningen har skett när det gäller antalet ukrainare som deltar i undervisning som förbereder för grundläggande utbildning och utbildning som handleder för examensutbildning (HUX). För närvarande finns det 4 336 barn som följer den förberedande undervisningen  för grundläggande utbildning, medan antalet i slutet av augusti var 3 685.

Bakom ökningen ligger troligen det faktum att ukrainarna har varit tvungna att skjuta upp planerna på att återvända. Informationen om de utbildningsmöjligheter som erbjuds i Finland har nått allt fler, uppger utbildningsrådet Katri Kuukka vid Utbildningsstyrelsen i ett uttalande på Utbildningsstyrelsens hemsida.

Svårt att få överblick över situationen i Norge

Norge har valt att följa EU:s massflyktsdirektiv även om man inte ingår i den Europeiska unionen (Innføring av midlertidig kollektiv beskyttelse for personer fordrevet fra Ukraina). Ukrainska barn och unga som flytt till Norge har samma rättigheter till undervisning som norska medborgare.

Den norska regeringen har antagit en rad tillfälliga förordningar för att göra det lättare för skolor att ta emot flyktingar från Ukraina. Till exempel kan kommunerna organisera utbildningsutbud för nyanlända elever utan att elevens vårdnadshavare har gett sitt samtycke (källa: https://www.udir.no/laring-og-trivsel/minoritetsspraklige-og-flyktninger/minoritetsspraklige/innforingstilbud-til-nyankomne-minoritetsspraklige-elever/).

Fram till och med 19 september har 9 065 ukrainska barn och unga i åldrarna 0–19 år sökt asyl i Norge sedan årsskiftet. Merparten är åldrarna 6–15 år (källa: UDI samt https://www.udi.no/statistikk-og-analyse/ukraina/). Någon samlad statistik över hur många av dem som går i förskola, grundskola respektive gymnasium har inte gått att få fram i dagsläget. Men både Utlendingsdirektoratet och Integrerings- og mangfoldsdirektoratet menar att det vore önskvärt om man kunde få fram motsvarande statistik för att få en bättre överblick över situationen för de ukrainska flyktingbarnen.

Island – merparten av flyktingarna bor i huvudstaden

Island är inte heller bundet av EU:s tillfälliga skyddsdirektiv, men liksom Danmark och Norge har man antagit en lag, den så kallade utlendingalaga som till stora delar speglar direktivet.

Från januari fram till 1 september har Island tagit emot 108 barn i förskoleålder, dvs födda mellan 2016 och 2021 och sammanlagt 234 barn och unga födda mellan 2006 och 2015. Motsvarande siffra för gymnasiet är 79 personer (källa: Nichole Leigh Mosty, Director Multicultural Information Center i Island.

De isländska kommunerna har fått i uppdrag av Utbildnings- och barnministeriet att inom fyra veckor från ankomst erbjuda plats i skola eller gymnasium för ukrainska flyktingbarn. På 11 gymnasieskolor har man även inrättat särskilda mottagningsprogram för unga på flykt från Ukraina i åldrarna 16–20 år.

Merparten av de ukrainska flyktingarna bor i Reykjavik. I augusti var sju ukrainska barn inskrivna i förskola i huvudstaden och Reykjaviks kommun räknar med att ytterligare 17 barn kommer att börja under september. I klasserna 1–10 är det 53 barn som går i skolan av sammanlagt 69 barn (källa: Edda Ólafsdóttir, Reykjavik kommun).

Distansundervisning från Ukraina

Sedan krigsutbrottet sker merparten av undervisningen i Ukraina på distans. Redan före kriget bröt ut hade man tekniken på plats eftersom all undervisning under pandemin skedde online.

Utbildningsdepartementet i Ukraina publicerar varje vecka en översikt av det aktuella läget för distansundervisningen. Samtidigt arbetar det ukrainska förlaget Ranok löpande med att ge ut elektroniska versioner av sitt undervisningsmaterial för kostnadsfri nedladdning.

Ukrainas viktigaste plattform för distansundervisning är National Online School. Plattformen riktar sig till elever i både grund- och gymnasieskolan. För att kunna nå elever som bor i områden med dålig uppkoppling sänds lektionerna även via ukrainsk tv. Både lektionerna på nätet och på tv finns i upplagda i ett Google kalenderium där lärare och elever kan skaffa sig en överblick över lektionsutbudet och utarbeta en individuell läroplan.

Förutom National Online School finns även NUMO online kindergarten med videolektioner för barn i åldern 3 till 6 år. NUMO togs fram av UNICEF i samarbete med det ukrainska utbildningsdepartementet på mindre än tre veckor efter krigsutbrottet.

Helena Lagercrantz
Texten publicerades 2022-09-25