”Prioritera människors välmående i integrationsarbetet”
Arbete, Sociala insatser
26 mar 2018
Att främja personers psykiska och fysiska välmående ska vara en av de viktigaste prioriteringarna i det nordiska integrationsarbetet. För att uppnå detta krävs ett helhetsomfattande tillvägagångssätt, konstateras i den nya publikationen State of the Nordic Region 2018 – Immigration and integration edition.
– Vi vet att flyktingstatus, fattigdom, bristfälligt boende, arbetslöshet, brist på sociala nätverk och språkbarriärer är bland de störta riskfaktorerna för dålig hälsa, konstaterar Nina Rehn-Mendoza, biträdande direktör vid Nordens välfärdscenter och en av rapportens skribenter.
Systematiska hälsokontroller
Enligt rapporten finns det bland annat ett behov för systematiska, omfattande hälsokontroller då immigranterna anländer till ett land.
– Det krävs flexibilitet av social- och hälsovårdstjänsterna för att kunna möta behoven bland de olika immigrantgrupperna. Personalen kan också behöva ytterligare utbildning gällande specifika frågor, exempelvis psykisk ohälsa bland immigranter, säger Rehn-Mendoza.
Studier om immigranters mentala hälsa uppvisar varierande resultat i Norden. I Sverige, Danmark och Norge pekar undersökningar på en högre förekomst av psykisk ohälsa bland immigranter än hos övriga befolkningen. I Finland har immigranter lägre risk för psykisk ohälsa än övriga befolkningen, en orsak kan vara den höga förekomsten av psykisk ohälsa bland finländarna.
Siffror från Sverige, Finland och Danmark visar att immigranter, som kommer till Norden från områden utanför Europa, i medeltal har längre livslängd än nordborna.
– Dessa siffror kan kännas överraskande eftersom många immigranter kommer från länder som har klart lägre förväntad livslängd än i de nordiska länderna. Möjliga orsaker är bland annat att det är personer med bättre hälsa som har möjlighet att ta sig till ett annat land medan personer som är sjuka eller har funktionshinder stannar kvar. Immigranter har också i allmänhet sundare levnadsvanor än nordborna, bland annat dricker de mindre alkohol och äter mer frukt och grönsaker, berättar Rehn-Mendoza.
Hon lyfter fram behovet av mer forskning kring immigranters hälsa.
– Det finns väldigt få studier i Norden, om ens några, som fokuserar på immigranters olika bakgrund. Vi skulle bland annat behöva få en större förståelse för varför dödligheten bland immigranter är lägre än hos övriga befolkningen, säger Rehn-Mendoza.
Längre livslängd bland immigranter
Siffror från Sverige, Finland och Danmark visar att immigranter, som kommer till Norden från områden utanför Europa, i medeltal har längre livslängd än nordborna.
– Dessa siffror kan kännas överraskande eftersom många immigranter kommer från länder som har klart lägre förväntad livslängd än i de nordiska länderna. Möjliga orsaker är bland annat att det är personer med bättre hälsa som har möjlighet att ta sig till ett annat land medan personer som är sjuka eller har funktionshinder stannar kvar. Immigranter har också i allmänhet sundare levnadsvanor än nordborna, bland annat dricker de mindre alkohol och äter mer frukt och grönsaker, berättar Rehn-Mendoza.
Hon lyfter fram behovet av mer forskning kring immigranters hälsa.
– Det finns väldigt få studier i Norden, om ens några, som fokuserar på immigranters olika bakgrund. Vi skulle bland annat behöva få en större förståelse för varför dödligheten bland immigranter är lägre än hos övriga befolkningen, säger Rehn-Mendoza.
Relaterade nyheter
Integration
2 okt 2024