Unik studie jämför hur Danmark, Norge och Sverige integrerar sina flyktingar

De fyra forskarna bakom rapporten om hur de nordiska länderna integrerar sina flyktingar har gjort något som både är svårt och tämligen unikt – att jämföra hur tre länder lyckas med sin flyktingintegration och hur det hänger ihop med den politik som förts.

– När jag skrev min doktorsavhandling om flyktingar såg jag hur få studier som gjorts där man jämför flyktingpolitiken på tvärs mellan olika länder, säger Vilde Hernes på Institutt for Statsvitenskap i Norge.

Skälet är att det är så mycket som kan vara annorlunda. Tillsammans med Jacob Arendt, från Rockwool Fondens forskningsenhet, Pernilla Anderson Joona, Stockholms universitet och Kristian Tronstad från OsloMet, har de koncentrerat sig på tre av skillnaderna.

Tre hypoteser

Beror de olika resultaten på:

• Att flyktinggrupperna som kommer till de olika länderna är olika på grund av ålder, utbildning eller kön?
• Vilka åtgärder sätter myndigheterna in för att integrera flyktingarna?
• Hur ser politiken för bosättning ut?

Men först något om skillnaderna mellan länderna:

Som framgår av diagrammen nedanför är det skillnader i hur länderna lyckas integrera sina flyktingar. Alla tre länderna lyckas sämre med kvinnliga flyktingar än män. Men Norge är klart bäst, både på kortare och längre sikt att integrera kvinnliga invandrare. De är också bättre på manliga invandrare, men där är skillnaderna mindre mellan länderna. Sverige passerar Danmark mot slutet av den åtta år långa perioden 2008 – 2016.

Hur påverkas resultatet av att flyktinggrupperna som kommit till de tre länderna är olika?

– Sverige har fler flyktingar över 35 år, i Norge är det färre flyktingar som gift sig än i de två andra länderna. Norge har också flest konventionsflyktingar och en större andel av flyktingarna kommer från Eritrea. Men vilka länder flyktingarna kommer fårn varierar över tid, sammanfattar Jacob Arendt.

Trots skillnaderna förklarar det förvånansvärt lite av hur vällyckade ländernas integrationspolitik varit.

– Skillnaderna i flyktinggruperna förklarar nästan sju procentenheter i sysselsätningsgapet mellan kvinnliga flyktingar i Norge och Sverige. I andra parvisa kombinationer var skillnaderna bara 1-3 procentenheter, säger Jacob Arendt.

Hur är det då med åtgärderna? 92 – 96 procent av flyktingarna deltar i språkutbildning, så där är inte skillnaden så stor. En stor skillnad är emellertid hur stor andel av flyktingarna som deltar i praktik på en arbetsplats. Hela 73 procent gör det i Danmark, mot 23 procent i Norge.

– Talet för Sverige är svårare att beräkna. Där deltar 87 procent i arbetsmarknadsutbildning. Praktik är en del av den utbildningen, men hur stor den delen är varierar, säger Pernilla Anderson Joona.

Sverige är det landet som satsat mest på subventionerade anställningar. Det ökar också chansen att få ett vanligt jobb. Men trots att Sverige satsar mest på den åtgärden är resultatet inte så bra som de som uppnås i de andra länderna.

Olika regler för bosättning

Störst skillnad mellan Danmark, Norge och Sverige är det i bosättningsreglerna.

– För att förenkla det hela: I Danmark bestämmer staten var flyktingarna ska bo de första tre åren, i Norge är det kommunerna som får sista ordet och i Sverige bestämmer flyktingarna själva var de vill bo, säger Kristian Tronstad.

Resultatet är att fler flyktingar bosätter sig i städerna i Sverige, 72 procent. I Danmark och Norge är den andelen 50 procent. Men efter att de tre åren har gått flyttar fler av de danska och norska flyktingarna.

Den lokala arbetslösheten påverkar beslutet att flytta in till städerna i liten grad.

Har forskarna lyckats förklara vad som leder till skillnaderna i integrationen i de tre länderna? Ja, delvis, men det finns fortfarande skillnader som inte låter sig förklaras. En faktor kan vara hur mycket pengar som används på flyktingarna.

– Vi har inte sett på hur det påverkar integrationen, säger Kristian Tronstad.

Läs mer

Här kan du ladda ner rapporten