Ny rapport om etableringsprocessen av nyanlända i Norden

Först presenteras kort hur etableringsprocessen ser ut i de nordiska länderna: introduktionsprogrammens innehåll, vem som omfattas av etableringsinsatsen, vilka myndigheter som har ansvaret och hur lång tid personerna omfattas av programmet. Därefter redovisas likheter och de mest betydande skillnaderna mellan länderna.

Sett i ett europeiskt perspektiv har etableringsprogrammen i de nordiska länderna många likheter. De pågår ungefär under lika lång tid och språkundervisning, samhällskunskap och arbetslivsinriktade insatser är de bärande delarna. Målet är det samma oavsett land: övergång till arbete eller utbildning, och på sikt ekonomisk självständighet för individen.

Även om det finns stora likheter mellan länderna, så ser man även betydande skillnader. Skillnaderna gäller bland annat vilka aktörer som ansvarar för introduktionsprogrammen. I Norge och Danmark är kommunerna ansvariga med ansvaret i Sverige överförts till statlig nivå (Arbetsförmedlingen). Svenska kommuner har dock fortsättningsvis ansvaret för språkundervisning och samhällskunskap. I Finland är ansvaret delat mellan staten och kommunen, beroende på om personen är arbetssökande eller inte.

I både Sverige, Norge, Danmark och Finland är det lagstadgat att personen ska ha en individuell plan. Den danska lagstiftningen är dock mycket mer precis när det gäller deltagarens och kommunens skyldigheter gentemot varandra.

Här kan du ladda ner rapporten