Krisen gör det värre för unga i hedersförtryck

Detta är en debattartikel. Det är skribenten som står för åsikterna som förs fram i texten.

Vårsolen skiner och för skolelever brukar det vara en försmak av det sommarlov som väntar. Men alla barn och unga får inte bada, spela fotboll eller njuta av solen. Att längre lov och ledigheter kan innebära en hög stress och ökad utsatthet för barn och unga som lever i en hederskontext är välkänt sedan tidigare.

Många barn och unga vänder sig till socialtjänst och skola med oro om bland annat risk för bortförande och tvångsgifte under sommaren.

Den här våren är inte som andra med anledning av den pågående pandemin. Risken för våld mot barn och unga ökar i takt med större begränsningar av rörelsefriheten, inte minst för de som lever i en hederskontext.

Just nu hamnar en del barn och unga som lever i en hederskontext helt under familjens kontroll. De fråntas mobil, dator, och lever under konstant bevakning.

Gymnasieskolor är stängda och det andrum som skoltiden normalt sett ger försvinner helt. Möjligheten att uppmärksammas eller själv kunna söka hjälp försvinner.

Det ställer höga krav på oss myndigheter att fortsätta arbeta utifrån det lagstadgade ansvaret att uppmärksamma och skydda barn som riskerar att fara illa eller far illa. Inte minst skola och socialtjänst har ett ansvar för att synliggöra dessa barn och ungas behov och rättigheter även under de exceptionella omständigheter som råder.

I likhet med tidigare år sprider vi nu kampanjen Saknad. Kampanjen innehåller information som främst riktar sig till yrkesverksamma inom skola och socialtjänst. Kampanjen är en samverkan mellan olika nationella aktörer som Länsstyrelsen Östergötland, Jämställdhetsmyndigheten, Polismyndigheten, Skolverket, Socialstyrelsen och Utrikesdepartementet.

Nationella kompetensteamets kartläggning av bortförda personer i en hederskontext visade att många kommuner inte har rutiner för att förebygga och hantera bortförande av barn och vuxna.

Det brister i samverkan mellan skola och socialtjänst. Många kommuner uppgav att de inte visste om det ens fanns rutiner. I de 43 kommuner som uppgav att de kände till bortföranden under 2019, rörde det sig om 199 personer, varav 86 procent barn.

Utrikesdepartementet har i sitt arbete med bortförda personer tagit emot 114 nya ärenden under 2019 gällande familjekonflikt/familjerelaterat tvång, avseende 211 individer, varav 138 barn. I många fall var dessa barn och unga kända av socialtjänsten innan bortförandet.

Det finns troligen ett stort mörkertal när det gäller bortföranden. Även det förebyggande arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck brister. Myndigheter har ett ansvar att synliggöra och tillgodose alla barns och ungas rättigheter och behov.

Detta ansvar har förstärkts ytterligare eftersom FN:s konvention om barnets rättigheter sedan den 1 januari 2020 även är svensk lag. Myndigheter måste säkerställa att alla barn, oavsett bakgrund, behandlas lika, görs delaktiga och får sina rättigheter tillgodosedda.

Arbetet mot hedersrelaterat våld och förtryck måste fortgå och stärkas ytterligare. Vi vill betona kommuners lagstadgade ansvar att agera för att ge stöd och skydd till alla barn och unga utifrån deras behov och rättigheter. Det innebär att:

• Politiker och chefer har ett stort ansvar att se till att det finns förutsättningar och rutiner för yrkesverksamma som bland annat ska anmäla samt ge stöd och skydd till utsatta.
• Skolan måste ha rutiner för hur man uppmärksammar och följer upp elever man känner en oro för, även nu under Covid-19 när man kanske inte träffar dem. Orosanmälningar ska göras vid misstanke om att barn far illa.
• Socialtjänsten behöver arbeta aktivt för att vara tillgängliga på olika sätt för de som lever i en utsatt situation, inte minst nu under Covid-19. Orosanmälningar ska utredas och utsatta barn och unga måste få stöd och skydd.
• Samverkan mellan skola, socialtjänst, hälso- och sjukvård och polis måste prioriteras och fungera i praktiken, utifrån utsatta barn och ungas behov.
• Information måste nå ut till alla barn och unga och det förebyggande arbetet behöver stärkas för att motverka hedersrelaterat våld och förtryck.

Med hjälp av en ökad prioritering inom området hedersrelaterat våld och förtryck kan stöd och skydd nå fram till de som mest behöver det i rätt tid. På det sättet kan fler barn och unga i utsatthet få en vår och ett sommarlov på samma villkor som andra.

Carl Fredrik Graf, landshövding i Östergötland
Lena Ag, generaldirektör Jämställdhetsmyndigheten
Negin Amirekhtiar, sakkunnig och tf utvecklingsledare Nationella kompetensteamet mot hedersrelaterat våld och förtryck
Mikael Thörn, senior utredare Jämställdhetsmyndigheten

Läs mer