Höga ambitioner och goda resultat – många unga med utländsk bakgrund klarar sig bra i den svenska skolan

Text: Michaela von Kügelgen

Idag har närmare en tredjedel av unga vuxna i Sverige utländsk bakgrund. Dessa ungdomars utbildningschanser och skolresultat är ett ständigt diskussionsämne – framförallt vid skolavslutningstider.

– Då lyfts skolor med svaga resultat fram i den offentliga debatten, och det är ofta skolor där många har utländsk bakgrund. Bilden som ges då är att utbildningen är ett stort problem för den gruppen, säger forskaren Carina Mood.

Hon har tillsammans med forskaren Jan O. Jonsson skrivit rapporten Karriärer och barriärer – en ESO-rapport om skolgång och etablering för unga med utländsk bakgrund.

Skiljelinje vid nio års ålder

I rapporten analyserar forskarna hur skolgången, ungdomarnas utbildningsresultat och den tidiga etableringen på arbetsmarknaden ser ut. Rapporten bygger i huvudsak på data för en kohort – personer födda 1996.

Rapportens resultat visar att det finns en stor skiljelinje mellan dem som invandrat innan de fyllde nio år och de som invandrat som äldre.

– Bilden som ofta ges stämmer bara för dem som anlänt sent, men för de andra ser bilden helt annorlunda ut. Skillnaderna mellan dem som invandrat innan nio års ålder och barn födda i Sverige är liten, säger Mood.

Att vissa skolor har svaga resultat beror helt enkelt på att de ofta har en hög andel elever som invandrat sent.

Vissa behöver mer tid

Ett av ESO-rapportens viktigaste resultat är insikten om hur stor betydelse invandringsåldern har för framtida skolframgångar.

– Det är stor skillnad på de som invandrar som 9-åringar och som 15-åringar, säger Carina Mood.

Det finns flera faktorer som gör att integrationen blir svårare ju äldre man är. De som kommer som 15-åringar till Sverige får kort tid på sig att lära sig svenska. Dessutom visar resultat från andraspråksinlärning att språkinlärningen blir svårare ju äldre man blir.

De som kommer som äldre till Sverige har inte heller tagit del av den svenska läroplanen och känner inte till materialet lika bra som någon som gått hela eller nästan hela sin skolgång i Sverige.

Det finns ändå ett enkelt sätt att råda bot på skillnaderna mellan dem som invandrat tidigt och de som kommer senare: tid.

– När de som invandrat sent ges mer tid klarar de sig bättre. Fler får behörighet för gymnasiet och går också ut gymnasiet, säger Carina Mood.

Hon poängterar ändå att det inte endast handlar om fler år i skolan för att de som är svagare i starten ska komma ikapp, utan om att använda undervisningstiden mer fokuserat.

– Det svenska skolsystemet ger möjligheten att ändra läroplanen så att eleven kan fokusera på vissa kärnämnen och lägga fokus på det som är viktigast.

Däremot är Mood kritisk till att det i Sverige inte finns någon systematisk uppföljning av inlärningen.

– Myndigheterna har bra stödfunktioner för dem som anländer sent, men det saknas systematiska sammanställningar om best practice.

”Viljan är det inget fel på”

I regel är det nordiska skolsystemet ändå mer gynnsamt för unga med utländsk bakgrund än till exempel i Tyskland och Nederländerna.

– Där sorteras barnen in i mer eller mindre krävande utbildningsvägar tidigt och det är svårt att vända utvecklingen om man har kommit in på en studieväg som inte leder en vidare, säger Carina Mood.

Varifrån barnen kommer spelar också en stor roll. I Somalia och Afghanistan är utbildningssystemen svagare, medan barn från Ukraina sannolikt har en bättre kunskapsgrund.

– För de ukrainska barnen kommer vi kanske att se ett annat mönster som visar att de har lättare att komma ikapp.

Men även här poängterar Mood att det krävs forskning och kontinuerlig utvärdering. Idag pratas mycket om att nyanlända inte ska segregeras i egna grupper, men samtidigt är det tufft att komma in i en klass om man inte kan ett ord av undervisningsspråket.

– Ska barnen integreras direkt? Ska de få förberedande utbildning och stöd på modersmålet? Vi vet inte vad som fungerar bäst, säger Mood.

Däremot vet hon att de som anländer sent behöver mer resurser och stöd.

– Det handlar om bristande kunskaper hos de eleverna, inte attitydproblem. Viljan är det inget fel på.

Unga med utländsk bakgrund har högre aspirationer än unga med svensk bakgrund, och i båda grupperna gäller att flickor har högre aspirationer än pojkar.

Pojkar med svensk bakgrund är därmed den grupp som har lägst aspirationer i skolan, medan fickor med utländsk bakgrund har högst aspirationer.

Uppskattar utbildningsmöjligheterna

Moods och Jonssons rapport visar att unga med utländsk bakgrund är överrepresenterade i den lägre delen av utbildningsfördelningen men även i den högre delen.

I praktiken innebär det att unga med utländsk bakgrund oftare än unga med svensk bakgrund har lägre meritvärden och lägre andel med gymnasieexamen, samtidigt som det också är en högre andel än unga med svensk bakgrund som går vidare till och examineras från högskolor.

– Ungdomar med utländsk bakgrund har ofta högt driv och extremt höga ambitioner. Skolan är viktig för dem och de lägger fler timmar i veckan på att läsa läxor. De har också mer ambitiösa planer för vilket yrke de vill ha som vuxna, berättar Mood.

Enligt henne väljer dessa unga studieinriktning mer ambitiöst än infödda svenskar.

– De försöker satsa så högt det går och väljer oftare tuffa utbildningar.

Trots svagare förutsättningar är genomströmningen i högskolor lika bra för unga med utländsk bakgrund som för infödda svenskar.

– Det tar bara lite längre tid för de med utländsk bakgrund, säger Carina Mood.

Enligt henne finns det inte någon uppenbar förklaring till att så många med utländsk bakgrund klarar sig så bra. En förklaring kunde vara att ungdomarna strävar efter att göra sina föräldrar nöjda.

– I många av dessa ungdomars ursprungsregioner finns en stark familjeorientering. Det är viktigt vad familjen och släkten tycker, vilket blir ett starkt driv.

Mood misstänker också att för många som kommer från länder där utbildning kostar så mycket att familjer inte hade haft råd med barnens skolgång eller kulturer där flickor har sämre möjligheter att få gå i skola ter sig de svenska utbildningsmöjligheterna som en verklig chans.

Behövs fortsatt forskning

Fastän ESO-rapporten lyfter fram flera värdefulla insikter konstaterar Carina Mood att mycket har hänt de senaste åren. Hon nämner bland annat en annan typ av invandring.

– Invandringen ökade kraftigt under några år som en följd av kriget i Syrien. Många unga har också kommit från Somalia och Afghanistan och många av dem kom sent i barndomen.

En anledning till att den aktuella forskningen väckt stort intresse är att det är ett unikt datamaterial som följer samma unga över lång tid. Samtidigt skulle en ny datainsamling behövas för att få kunskap om hur situationen förändrats för yngre årskullar.

Ännu saknas också storskaliga och systematiska jämförelser av hur det går för unga med utländsk bakgrund i de olika nordiska länderna. Vilka metoder fungerar för vilken grupp?

Mood, som är projektledare för det internationella forskningsprojektet IntegrateYouth, poängterar ändå att det är lättare för de utlandsfödda ungdomarna att nå högt i Norden än i övriga Europa tack vare det öppna utbildningssystemet.

– För att säga mer om Norden skulle vi behöva finansiering för stora komparativa studier, men inte ens inom Sverige finns data för att studera vilka metoder som fungerar bäst för de unga som invandrat sent.

Mood hoppas på att få göra motsvarande studier av ungdomar i senare årskullar eftersom skolorna nu möter unga som kan ha större svårigheter, men enligt henne är det svårt att få finansiering för kostsamma datainsamlingar.

– Hur det går för unga med utländsk bakgrund är en viktig samhällsfråga – och om man vill föra en politik som är evidensbaserad behöver man data. Utan evidens måste politiker gissa, vilket kan leda till ineffektiva åtgärder, höga kostnader och i förlängningen ett sämre samhälle, säger Carina Mood.