Förskolan – den första och viktigaste inkluderingsarenan

I rapporten Barnehage, en arena for barn og foreldres integrering i Norden, summeras kunskap om förskolan som den första och viktigaste inkluderingsarenan för barn och familjer som anländer till Norden. Förskolan har utvecklats till att bli den viktigaste arenan för alla barns utveckling, sociala kompetens och språkstimulering. Deltagande är därför en särskilt viktig start i livet för barn som ska växa upp i ett nytt land, säger rapportförfattare Merethe Løberg vid Nordens välfärdscenter:
– I Norden tillskriver vi barndomen och den fria leken ett egenvärde, samtidigt som allt fler europeiska länder inför exempelvis Pisa-tester i förskolan med ett tydligt fokus på pedagogisk inlärning. I forskning framgår tydligt att den nordiska förskolemodellen främst fokuserar på förskolan som en arena för en viktig socialiseringsprocess där lek och lärande sätts i sammanhang. Förskolans roll för att främja ökad inkludering har även blivit allt viktigare.

”Avgörande del i den nordiska barndomen”
Rapporten ger en introduktion till ländernas åtgärder relaterade till förskolan som en första integrationsarena och presenterar ett urval av nordiska insatser som gör det lättare för barn, oavsett social, kulturell och ekonomisk bakgrund, att gå i förskola. Förskolor med fokus på att utveckla barnens språkkunskaper minskar språkbarriären som barn med utländsk bakgrund annars upplever när de börjar skolan. Early childhood care and education, är en förutsättning för att stärka tillhörighet och integration, säger Løberg:
– Rapporten tydliggör vikten av att fortsätta främja alla goda insatser och åtgärder som pågår i Norden för att inkludera nyanlända barn i förskoleverksamhet. Delaktighet i förskolan är en avgörande del i den nordiska barndomen. Nyanlända barn är i särskilt stort behov av att få tillgång till landets språk, kultur, tillhörighet och integration för att få förutsättningar till en god skolstart.

Ökad jämställdhet
I hela Norden genomförs kunskapsbaserade och systematiska insatser för att öka andelen barn som går i förskola. Att garantera alla barn möjlighet att delta i förskolans verksamhet är en del av de globala målen för hållbar utveckling och i Agenda 2030 för ett grönt, inkluderande och hållbart Norden. Tillgängliga och prisvärda förskolor av hög kvalitet är också avgörande för kvinnor och män med vårdnadsansvar i de nordiska länderna, för att kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden.
– Två inkomster i en familj säkerställer för många en bra grund för att försörja familjen. Många utlandsfödda och nyanlända kvinnor är föräldralediga under längre perioder, vilket försenar etableringen i arbetsliv och samhälle, och kan leda till negativa konsekvenser både för integration, jämställdhet och för familjens ekonomi, beskriver Merethe Løberg.

En dörr för hela familjen
Stavanger kommun lyfts i rapporten, där Johannes læringssenter har skapat en unik modell för att ta emot nyanlända familjer. Centret med cirka 260 anställda erbjuder utbildning för nyanlända barn i förskoleålder och vuxna. Elisabeth Helgesen är ledare för förskoleverksamheten och Innføringsbarnehagen för barn upp till sex år vars föräldrar medverkar på Introduksjonsprogrammet.
– Tanken är att föräldrar och barn endast ska behöva öppna en dörr till verksamheter som inkluderar hela familjen. Föräldrar som går i vuxenutbildning har sina barn i samma lokal, oavsett om barnen går i förskola eller grundskola, där alla pedagoger har språkkompetens, relationskompetens, interkulturell kompetens och kunskap om tidig intervention.

Förståelse och tid för anpassning
Många av barnen och föräldrarna har varierande grad av trauma med sig i bagaget. Alla anställda på förskolan har god kunskap om hur man tar hand om barn som kommer från länder och områden i världen som kännetecknas av krig och förföljelse.
– I barnehagen fokuserar vi på barnens behov för stunden. Barnens långsiktiga utveckling tillgodoser vi när deras grundläggande behov är uppfyllda. Vi fokuserar i ett första skede på språkinlärning, lek, samspel i grupp och relationer. Dessa barn behöver tid att få anpassa sig till förskolemiljön och kulturen i det nya hemlandet, säger hon.

Förståelse för barnens tidigare erfarenheter behöver få utrymme, betonar Helgesen:
– Förutsättningen för att dessa barn ska kunna tillgodose sig kunskap är att vi skapar en förutsägbar vardag, där alla känslor är tillåtna. Barn som upplevt trauma kan uppvisa smärtuttryck som yttrar sig i form av oro, ängslan och aggressivitet. Om personal saknar kompetens gällande orsaken till barnens beteende, kan det tolkas som ett barn i behov av specialpedagogiskt stöd. Därför är det viktigt att personal med rätt kompetens möter nyanlända barn som kan ge rätt stöd.

Föräldrar i förskolan
Personalen på Johannes læringssenter har ofta flerspråkig bakgrund, med en förståelse för vad det innebär att anlända som flykting till ett nytt land. Det skapar goda relationer i dialogen med förskolebarnens föräldrar, säger Helgesen.
– Föräldrarna vistas regelbundet tillsammans med sina barn i förskolan, som en del av vuxenundervisningen. De får ta del av barnens vardag och ställa frågor till pedagogerna. Vi fångar in föräldrarnas resurser, och inkluderar deras kulturella och språkliga bakgrund i förskolan. Identitetsbekräftelse och perspektivutbyte är grundläggande i vårt arbete.

Innføringsbarnehagens introduktionsinitiativ Barn och föräldrar innebär även att föräldrarna får möjlighet att delta i föräldrahandledningsgrupper och familjeaktiviteter i förskolans regi. Flera anställda har erfarenhet av att vara nya i föräldrarollen i Norge och kan ge vägledning:
– Att inkludera föräldrarna i förskoleverksamheten är vår största framgångsfaktor. Vi ser att föräldrarna finner trygghet i och söker sig till andra föräldrar och personal som delar deras upplevelse och erfarenhet. I ett tryggt sammanhang får de möjlighet att diskutera föräldrarollen och även dela tips och råd om exempelvis fritidsaktiviteter.

”Mångfald är målet”
Johannes læringssenter är idag ett kompetenscenter med uppdrag att sprida kunskap till andra förskolor, med fokus på hela kedjan för mottagning, integration, vård, lek och lärande för nyanlända.
– Vi besöker andra förskolor och förmedlar kunskap om vikten av att skapa goda relationer med tonvikt på trygghet och relationsförståelse, traumamedvetenhet, flerspråkig utveckling och interkulturell kompetens. Alla barn och föräldrar med både minoritets- och majoritetsbakgrund ska inkluderas. Vi behöver berika förskolan och övriga samhället med olika språk och kulturer i vår gemensamma strävan där mångfald är målet.

Text: Caroline Jonsson
Fotograf: Kjetil Alsvik