Forskare kartlägger utbildningsgapet mellan pojkar och flickor med utländsk bakgrund
Utbildning, Barn och unga
14 dec 2021
Utbildningsgapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda flickor och pojkar i de nordiska länderna kartläggs av forskare vid Göteborgs universitet.
Forskarna i socialt arbete vid Göteborgs universitet, Lovisa Broström och Birgitta Jansson, genomför just nu kartläggningen Utbildningsgapet mellan inrikesfödda och utrikesfödda flickor och pojkar i de nordiska länderna 2010 – 2020 på uppdrag av Nordiskt samarbete om integration.
– Vi som genomför kartläggningen har båda ägnat oss åt arbetsmarknadsforskning och frågan varför män blir fattigare så som utvecklingen är i Sverige. Män får i högre utsträckning ekonomiskt bistånd, allt fler män är arbetslösa – fenomen som tidigare drabbat främst kvinnor. Denna nordiska kartläggning ger oss möjlighet att utforska vad som sker i barndomen, berättar Broström. Kan vi finna svar på varför det blev svårare för män i samhället?
Kartlägger pojkarnas utveckling
Tidigare studier av individer som invandrat i mycket ung ålder eller föds i Sverige av två invandrade föräldrar, indikerar att flickor klarar sig bättre än pojkar i skolan och på arbetsmarknaden. Forskarna undersöker därför utvecklingen för invandrarpojkar och invandrarflickor i de nordiska länderna.
– Generellt går det bra för tjejer med invandrarbakgrund – de får bra betyg, slutför gymnasiet och får arbete i större utsträckning än invandrarpojkarna. Vi vet att slutförd gymnasieutbildning är den viktigaste faktorn för att exempelvis kunna få arbete och bli etablerad i samhället. Därför kartlägger vi utvecklingen för pojkar som har svårt att slutföra gymnasiet, deras hemförhållanden, förskola, skolgång och situationen efter skolan.
Samlar lyckade insatser
I svenska jämförelser klarar sig flickor med föräldrar födda i Norden bäst, därefter pojkar – som följs av flickor med invandrarbakgrund och slutligen pojkar med utrikesfödda föräldrar, säger Broström.
– Existerar utbildningsgapet i övriga nordiska länder? Ser vi samma mönster, att pojkar halkar efter? Vi kartlägger lyckade insatser och lösningar som förbättrat situationen för pojkar. I Sverige och Danmark diskuteras obligatorisk förskola för barn som inte kan träna språk hemma. I Norge har en sådan satsning genomförts, vilket visade sig gynna flickorna mest. Finland exempelvis har ett lyckosamt skolsystem, kan vi lära av dem?
Språk i fokus
I kartläggningen fokuserar forskarna särskilt på tidiga insatser som språkkunskap:
– Många barn som är födda i Sverige av utrikesfödda föräldrar har gått i förskola. Trots det kommer många till lågstadiet med ytterst bristfälliga språkkunskaper vilket försämrar deras möjligheter att tillgodogöra sig utbildning. Vi vet att flera nordiska insatser har genomförts med fokus på språkinlärning.
Broström och Jansson kommer i kartläggningen lyfta följande frågor: Vad kan de nordiska länderna lära av varandra? Finns det framgångsrika reformer, policybeslut eller insatser som kan lyftas fram? Vilka kunskapsluckor finns och hur kan de åtgärdas? Vilka framtida behov av ytterligare forskning finns och vilken typ av forskningssamarbeten kan vi förorda och initiera?
Varför lyckas flickorna?
Tidigare forskning om integration och utbildningsgapet mellan flickor och pojkar i Sverige visar att det sociala arvet samt uppväxt inom olika geografiska områden har olika stor betydelse för flickor och pojkar med utländsk bakgrund. Uppväxten i ett socioekonomiskt svagt område påverkar pojkar mer än flickor. Broström konstaterar även att segregeringen ökar:
– Utbildningsgapet är kopplat till större samhällsfrågor som kriminalitet, utanförskap och segregation. Flickorna klarar sig bra, därför kan fokus inte bara riktas på invandring. Vi behöver utforska: Varför går det bra för flickorna?
Förhoppning om framtida studie
Slutrapporten sammanställer nordisk forskning gällande skillnader och likheter i utbildningsutfall för grupperna av unga flickor och pojkar: inrikesfödda, utrikesfödda samt födda av invandrade föräldrar. Forskarnas förhoppning är att arbetet fortlöper i framtiden där kartläggningen utgör underlag för en större, gemensam studie:
– Vi hoppas finna många positiva nordiska exempel och bidra till kunskapsspridning. Det långsiktiga målet är att vi ska skapa bättre förutsättningar för pojkar och minska utbildningsgapet, för ett jämlikt samhälle där alla barn får samma möjligheter till utveckling och bra skolgång.