Nordiskt samarbete om integration och inkludering

Almedalen – Brist på kunskap skapar seglivade myter

Arbete, Barn och unga, Ensamkommande unga, Familjestöd, Migration & utveckling, Sociala insatser, Utbildning

6 jul 2018

Kristin Marklund från Nordens välfärdscenter gav sig tillsammans med en rad experter på en rad felaktiga påståenden om integration. Under en timme fick publiken utrett vad som är sant och falskt när det gäller en av våra största samhällsutmaningar.

Nordiska ministerrådets tält var fullsatt till sista plats, en del av publiken blev tvungna att lyssna på seminariet utanför tältväggarna när Nordens välfärdscenter och Nordregio arrangerade ett seminarie i Almedalen i måndags. De inbjudna talarna var alla experter på integration, antingen genom sin forskning, sitt arbete eller genom sina personliga erfarenheter.

Pyry Niemi, riksdagsledamot (S) och medlem i Nordiska rådet inledde med att berätta om sin bakgrund.

– Jag är själv ett gott exempel på nordiskt integrationsarbete. Jag flyttade hit till Sverige som femåring. Jag har gått i skola här, läst på universitet och gjort karriär i Sverige men tro inte att jag för den skull inte utsätts för myter och direkta felaktigheter.  Trots att jag bott här i nästan hela mitt liv fick jag nyligen höra: Nämen, vilken vad bra du svenska du talar! När vi har lite kunskap om ett viktigt ämne skapas myter, och seglivade felaktigheter får fäste i debatten och möter oss i vardagen.

Påstående: Sverige är sämst på integration av nyanlända på arbetsmarknaden
Patric Joyce är forskare vid Ratio och har på uppdrag av Finansdepartementet jämfört integrationspolitiken i Sverige, Norge och Danmark; länder som alla tagit emot ett stort antal flyktingar på senare år. Håller han med om påståendet att Sverige är sämst när det gäller att få ut nyanlända i jobb?

– Vi i Sverige har den näst största skillnaden i sysselsättning mellan inrikes och utrikes födda i EU, det är bara Nederländerna som har högre. Men man kan å andra sidan vända på det: många av EU:s 28 medlemsländer tar knappt emot några flyktingar, och det finns ju t.o.m. länder som inte tar emot utrikes födda över huvud taget. Ska man vara rättvis ska man jämföra oss med länder som de facto tar emot många flyktingar, och rimligtvis också länder som liksom oss har satsat på att erbjuda jobb som är säkra, där ingångslönen är förhållandevis hög och där man kan försörja sig på sitt arbete. Det betyder att det mest rimliga är att jämföra Sverige med grannländerna.

Patric Joyce konstaterade att Sverige lyckas bra på lång sikt, men att vi har mycket att lära av framförallt Norge.

– Upp mot 70 procent av alla flyktingar som kommer till Sverige har ett jobb efter tio år. Det tar lite längre tid för kvinnorna, lite snabbare för männen. Men vi är långsamma i starten. Särskilt i jämförelse med Norge där 60 procent av flyktingarna har ett jobb redan efter tre år.

Vad bör vi ta efter av Norge?

– Den första vi borde se över är våra långa asylhandläggningstider. Asylprocessen tar i genomsnitt ett år, och under den tiden är den sökande i princip overksam. Man kan visserligen få lite svenskundervisning men inte så mycket annat. I Norge väljer man ut de som bedöms har mer än 50 procent chans att få sin asylansökan beviljad och låter dem inleda sin integrationsprocess redan på asylcentret. Det gör att när den sökande väl fått sitt uppehållstillstånd så har hen redan kommit halvvägs i sin språkutveckling och sin arbetsmarknadsträning.

Påstående: Det finns inte arbete åt alla nyanlända
Ann Ekengren är People & Culture Manager på Nordic Choice Hotels. När dagens moderator Matts Lindqvist presenterar henne för påståendet att det inte finns jobb nog åt nyanlända började hon skratta.

– Det där är helt fel! Vår absoluta största utmaning är att hitta folk att anställa. De närmaste åren måste vi rekrytera 25 000 nya medarbetare, vi har 100 jobbannonser ute på vår hemsida varje dag. Det som hände under flyktingkrisen var att vi öppnade dörren för massor av kompetenta människor. Vi gick från att 32 procent av våra medarbetare var från ett utomnordiskt land till 42 procent. Vi skulle helt enkelt inte klara vår verksamhet om det inte kom ny arbetskraft. Och ser man till Sverige i stort finns det i dag hundratusen lediga jobb, så det gäller inte bara vårt företag.

Integration och gemenskap kvinnor emellan
Nästa myt handlade om att invandrarfamiljer inte vill anpassa sig efter nordiska värderingar. Homa Khosrawi berättade om hennes erfarenheter från arbetet med nyanlända familjer i Upplands-Bro kommun.

– Utifrån mitt arbete som integrationssamordnare möter jag varje dag nyanlända, både familjer och ensamhushåll. Utifrån den erfarenheten kan jag säga att påståendet är helt fel. Låt mig ta ett exempel: 80 procent av alla nyanlända barn i kommunen är med i föreningslivet. I och med detta startar en integrationsprocess för hela familjen: mamma och pappa följer med på träningar, man knäcker sociala koder och man bygger ett nätverk som underlättar integrationen och språkutvecklingen- och som i förläggningen kan leda till jobb.

Homa Khosrawi berättade om Nyfiket, ett café som drivs av kommunen där utrikes födda kvinnor som står långt från arbetsmarknaden arbetar.

– Nyfiket ger kvinnorna möjlighet att komma hemifrån och tala svenska. Många av kvinnorna har aldrig arbetat utanför hemmet tidigare. Det är härligt att se kvinnornas och deras barns stolthet när de kommer till caféet!

Vid seminariet medverkade även Ahmad Rahimi, ensamkommande och människorättsaktivist som utifrån sitt liv och sina erfarenheter bemötte påstående att ensamkommande ligger samhället till last. Medverkade gjorde även Özlem Cekic, brobyggare, debattör och f.d. politiker, som valt att konfrontera dem som skickat hatmejl och hotat henne.

Se hela seminariet här

 

Läs om seminariet i Almedalskalendariet

FacebookXLinkedInEmailPrint

Följ oss på sociala medier: