Att leva och bo som inflyttad på Åland

Syftet med undersökningen är att skapa underlag för utveckling av insatserna kring integration på ett sätt som bidrar till delaktighet bland inflyttade i ett hållbart åländskt samhälle.

De svarande har fördelats på tre grupper – utomnordiska, finskspråkiga och övriga nordiska inflyttade. Alla som bjöds in till undersökningen var 18–75 år, födda utanför Åland och hade bott högst cirka tio år på Åland. Svarsmaterialet omfattar totalt 766 svarande: 316 utomnordiska svarande, 145 finskspråkiga svarande och 305 personer med svenska eller annat nordiskt språk som modersmål.

Nycklarna till integration finns i de inflyttades vardag

Arbete är en viktig orsak att flytta till Åland i synnerhet bland utomnordiska inflyttade, av vilka varannan svarande uppgav arbetet och var fjärde svarande anknytningen genom partnern, makan eller maken som orsak till flytten till Åland. Även relativt många finskspråkiga svarande hade flyttat till Åland på grund av arbetet, medan anknytningen uppgavs mer sällan som orsak. För flera finskspråkiga inflyttade hade naturen och lugnet varit orsaken bakom flytten till Åland. Var tredje svenskspråkig svarande hade flyttat till Åland på grund av anknytningen och nästan lika många på grund av arbetet.

Arbetets vikt bekräftades i samband med andra enkätfrågor. Hälso- och sjukvård, arbete och trygghet nämndes som de allra viktigaste aspekterna ur inflyttarperspektivet i samtliga inflyttargrupper. Tidigare forskning har visat att dessa aspekter även är nyckelindikatorer för lyckad integration. Att man som inflyttad trivs med sitt jobb och med sin arbetssituation lägger grunden för ett bra liv ur de inflyttades perspektiv. Med tanke på den relativt höga utbildningsnivån bland de svarande i den här undersökningen och de inflyttades önskan om bättre studiemöjligheter, behöver vikten av välfungerande språkutbildning uppmärksammas på Åland. De utomnordiska inflyttade ska kunna dra nytta av sin expertis och kunnande på Åland, vilket kan möjliggöras med ett välfungerande system och regelverk för ändamålsenlig språkutbildning. De svenskspråkiga inflyttade lyfter dessutom fram svårigheten att komma in på arbetsmarknaden med lika villkor som ålänningar. Med tanke på den framtida kompetensförsörjningen på Åland är det viktigt att arbetsmarknads- och utbildningsfrågor ur inflyttarperspektivet uppmärksammas. Även koordinerad information om företagande efterlyses.

De inflyttades sociala kontakter

Det vanligaste sättet för de inflyttade att lära känna ålänningar är genom arbetet och många inflyttade önskade att de hade flera åländska bekanta. De flesta inflyttade uppgav dock att de har någon att kontakta i olika nödsituationer. Eftersom organisationer och föreningar erbjuder sociala kontakter och möjlighet till delaktighet, har de därmed en viktig roll i att integrera inflyttade i det åländska samhället. Lågtröskelverksamhet i föreningar och inbjudande samhällsaktiviteter behövs för att de inflyttade ska känna sig välkomna att delta även utan vänner eller andra kontakter. Särskilt de utomnordiska inflyttade uppger i stor utsträckning att de inte deltar i organiserade fritidsaktiviteter trots att samhällsaktiviteter kunde bidra till växande sociala nätverk och förstärkta kunskaper i svenska språket. För inflyttade är institutionerna och myndigheterna ofta den första kontakten i ett främmande samhälle och det är därmed viktigt att det finns kunskap och resurser att bemöta inflyttade med olika bakgrund. Bland annat skattebyrån, hälsocentralen, arbetsmarknadsmyndigheten och Folkpensionsanstalten är centrala myndigheter för de inflyttade. Flera svarande föreslår ett infopaket om Åland ska erbjudas till alla inflyttade för att underlätta integrationen.