Ny rapport visar vilket skandinaviskt land som är bäst att få flyktingar i jobb

Rapporten har tagits fram av Stads- och region forskningsinstitutet NIBR efter beställning av Nordiska ministerrådet.

I studien ingick 280 000 vuxna flyktningar som kommit till Skandinavien mellan åren 2008 och 2019. Detta gör den till en av de mest omfattande studierna av hur det går för flyktingar på arbetsmarknaderna i de tre skandinaviska länderna.

Rapporten är en uppföljning av en studie som gjordes för tre år sedan. Den gången studerade forskarna hur arbetsdeltagandet såg ut bland flyktingar åren 2008–2016.

– Tidigare gjorde man skillnad mellan snabba och mer långsiktiga effekter på arbetsdeltagandet. Vår forskning visar att det sättet att tänka leder fel. Den nya rapporten visar att satsningar på utbildning och kvalificering är ytterst viktiga för att kunna få och behålla ett arbete. Utbildning tar förstås tid, men vår forskning visar att det lönar sig i längden, säger Vilde Hernes, forskare vid NIBR och en författarna bakom studien.

Skillnader i mottagandet

Förutom att Sverige har haft det i särklass största mottagandet med 190 000 flyktingar mot 55 000 för Norges del och 34 000 flyktingar i Danmark, så skiljer sig även mottagandet åt när det gäller flyktingarnas ålder och utbildning.

Danmark hade en större andel personer utan högre utbildning. Norge hade färre familjeåterföreningar än de övriga två länderna, men Norge har samtidigt en högre andel kvotflyktingar. Sverige har en större andel äldre flyktingar jämfört med grannländerna.

Länderna skiljer sig även åt när det gäller synen på utbildning. Sverige är det land där flest flyktingar studerar men även i Norge har man under de senaste åren haft ett ökat fokus på utbildning. I Danmark har det under samma period varit ett tydligt fokus på att snabbt få ut flyktingar på arbetsmarknaden.

– Skillnaderna visar på olika politiska prioriteringar, säger Vilde Hernes. Vår forskning visar vilka konsekvenser politiken får för flyktingarnas arbetsdeltagande på både kort och på lång sikt.

Lönen som mått på integration

I rapporten beskrivs även hur många av flyktingarna som har en inkomst som ligger på eller i närheten av medianinkomsten i respektive land. Resultaten visar att en majoritet av flyktingarna tjänar mindre än genomsnittet i alla tre länder även efter att det bott i landet i upp till 10 år. Flyktingar i Norge och Sverige har högre lön än flyktingar i Danmark, men gemensamt för samtliga länder är att utbildningen är det som på sikt gör att den enskilde kan öka sina inkomster och närmar sig medianinkomsten.

Lågavlönade kvinnor

Rapporten visar att efter tio år är det endast 35–40 procent av männen som uppnått medianinkomsten i landet. Motsvarande siffra för kvinnor är 15–20 procent. Kvinnorna förblir alltså i högre grad låginkomsttagare.

– Det här är en stor politisk utmaning. Vi måste identifiera varför kvinnor har sämre förutsättningar på arbetsmarknaden än män. Oavsett om det handlar om individuella eller strukturella faktorer måste vi arbetar för att undanröja hindren så att kvinnorna kommer i kapp, sa Nancy Herz, statssekreterare vid Arbets- och inkluderingsdepartementet i Norge när hon medverkande vid rapportlanseringen i Oslo.