Flyktingbarn i Sverige klarar skolan bäst jämfört med övriga Norden

– Det sätt som vi tar emot flyktingar och unga på har stora konsekvenser för deras fortsatta liv. Mottagandet är minst lika viktig som deras bakgrund, säger Signe Smith Jervelund, lektor vid Köpenhamns Universitet och viceledare för projektet.

Torsdagen 3 december anordnar Nordens välfärdscenter, konferensen Young refugees in Nordic countries – health, education and employment in an equity perspective. På konferensen kommer forskarna att dela med sig av slutresultaten av den nordiska multidisciplinära forskning som pågått 2015 – 2020.

Stora variationer länderna emellan

I projektet har man följt barn och unga som kommit till Norden som flyktingar 1986 – 2005 och sett hur det har gått för dem upp till 30 års åldern vad gäller hälsa, skolresultat och etablering på arbetsmarknaden.

Denna jämförelse visar att det generellt går sämre för flyktingbarnen än för majoritetsbefolkningen i landet, men variationerna är stora. Generellt går det bättre för flyktingar som kommer i tidig ålder och för dem som kommer från rikare länder, men forskningen visar också att det är stor skillnad mellan de olika länderna, inte minst när det gäller skolresultat.

Av flyktingarna som kom till Norden före sju års ålder var det runt 60 procent i Finland, Norge och Danmark som gick ut gymnasiet medan det var över 80 procent i Sverige. Bland dem som kom i åldern 15 – 17 är det också stor skillnad mellan länderna. I Danmark och Finland är det knappt 40 procent som fullgör gymnasiet, i Norge är det knappt 50 procent medan det i Sverige är nästan 70 procent.

Forskarna har sedan följt ungdomarnas etablering i arbetslivet. Vid 30 års ålder var det många som varken arbetade eller studerade, så kallade NEET. Den största andelen i den gruppen fanns i Danmark. I Danmark var det runt 30 procent av kvinnorna och männen som var tillhörde gruppen NEET, i Finland var det något över 20 procent av kvinnorna och strax under 20 procent för männen, i Sverige var det nästan 25 procent av kvinnorna och drygt 20 procent av männen. I Norge var det lägst andel, både för män och kvinnor var andelen något under 20 procent.

Från forskning till politiska rekommendationer

Utifrån forskningsresultaten kan forskarna säga ganska mycket om vad länderna bör arbeta vidare med för att utjämna skillnaderna mellan de som kommit som flyktingar och majoritetsbefolkningen. Signe Smith Jervelund listar det som är det viktigaste:

1) Börja tidigt med språkundervisning på det nationella språket, ha hög kvalitet i undervisningen, se till att flyktingarna träffar jämnåriga från landets befolkning och se till att flyktingarna får mentalt stöd.

2) Se till att de nyanlända får ett bra mottagande, med särskild vikt vid att erbjuda mentalt stöd, introduktion till sjukvården och löpande psykosocialt stöd, särskilt för de ensamkommande unga.

3) Lägg stor vikt vid att de som kommer som tonåringar ska klara gymnasiet. Introducera de nyanlända i vad som krävs på landets arbetsmarknad. Även här ska man lägga stor vikt vid att de lär sig språket, för att underlätta att de kommer i arbete.

4) Öka mångfalden av kunskap i sjukvård, skola och kommuner så att man har bättre möjlighet att möta flyktingarnas behov.

I forskningsrapporten konstateras att Danmark har sämst resultat på de flesta av indikatorerna vad gäller utbildning, arbetsmarknad och hälsa. Det verkar som att en migrationspolicy som syftar till att sända signaler till flyktingar som eventuellt skulle söka sig till Danmark drabbar de som är där, skriver forskarna. Signe Smith Jervelund, förklarar vad det syftar på.

– Genom att inrätta ett strikt segregerat asylsystem, som i Danmark, där man bor på ett asylcenter med begränsad möjlighet till ett privatliv, man äter i en matsal, och kan alltså inte bestämma vad man ska äta eller vad man ska ge sina barn för mat, man erbjuds inte skolundervisning, utöver grundskola, och där det är svårt att få asyl och senare uppehållstillstånd så försöker man göra det mindre attraktivt att söka asyl i detta land.

– Det gör samtidigt att de som får asyl i Danmark har ett sämre utgångsläge för att integrera sig i fråga om språkkunskaper, utbildning och kontakt med övriga befolkningen än om man satsar på inkludering som man exempelvis gör i Sverige, säger Signe Smith Jervelund.

Följ konferensen Young refugees in Nordic countries – – health, education and employment in an equity perspective live 

Ladda ner rapporten Coming of Age in Exile