Fler utrikesfödda behövs på arbetsmarknaden – nu riktas fokus mot arbetsgivarna

Rapport av Sebastian Dahlström

– Företagen saknar tillräcklig kunskap och fyller dessa luckor med felaktig information, ibland baserad på fördomar.

Det säger Ahmed Abdirahman, grundare av Järväveckan och en av deltagarna i webinariet.

Skillnaden i arbetslöshet mellan utrikes och inrikes födda är särskilt stor när det gäller kvinnor, lågutbildade och personer som kommer från länder utanför EU. Det är den här gruppen webinariet fokuserar på.

Färsk forskningsrapport vill inspirera och väcka diskussion

Webinariet tar avstamp i forskningscentret Nordregios färska rapport “Employers’ perspectives on hiring immigrants – Experiences from the Nordic countries“.

Fokus ligger på företagen. Arbetsgivarna behövs för att lösa den paradox som präglar den nordiska arbetsmarknaden, där det råder brist på arbetskraft samtidigt som många utrikesfödda går utan jobb.

– Vi vill inspirera och väcka diskussion. Vi hoppas att fler företag ska följa de exempel vi samlat i rapporten, säger Anna Berlina, forskningskonsult vid Nordregio och en av författarna till rapporten (till höger i bilden överst).

Tidigare forskning har främst fokuserat på lågutbildade invandrares individuella problem på arbetsmarknaden. Nordregios rapport skiftar fokus och tar fasta på företagens roll och ansvar för att främja framgångsrik integration.

– Vi har intervjuat flera arbetsgivare. Fördelarna de nämner handlar om diversitet, ny kunskap, bättre kundservice och ökad tolerans inom personalen. Dessutom får företagen tillgång till en större potentiell pool av arbetskraft, säger Rebecca Cavicchia, forskare vid Nordregio (till vänster på bilden).

Rekrytering smidigare än väntat – trots flera utmaningar

Rapporten lyfter också fram de utmaningar som företag kan uppleva med att anställa utrikesfödda med låg utbildning och svaga språkkunskaper. Utmaningar finns på flera nivåer.

Strukturella utmaningar handlar om arbetsmarknadens uppbyggnad och vilka krav som ställs exempelvis på utbildningsnivå.

På organisationsnivå kan det uppstå hinder som handlar om kulturella skillnader, högre personalkostnader, och negativ attityd hos ledning och övriga anställda. På individnivå rör sig utmaningarna oftast om bristande språkkunskaper och låg professionell nivå.

De företag som har deltagit i studien hävdar ändå att fördelarna överväger nackdelarna.

– Nyckeln är att våga göra ett försök! Flera företag säger att rekryteringen och integreringen av invandrare på arbetsplatsen har gått smidigare än man väntat sig, säger Anna Berlina vid Nordregio.

Hitta rapporten här: Employers’ perspectives on hiring immigrants – Experiences from the Nordic countries

Lojala arbetstagare och bra image

Mark Ahlenius är grundare och vice vd för företaget Jobbentrén som hjälper svenska företag att anställa fler personer med utländsk bakgrund.

– Vi lär företag att tänka i nya banor, agera rättvist och föregå med gott exempel. I Sverige består uppemot en tredjedel av arbetsmarknaden av personer med invandrarbakgrund, här finns en enorm potential. De företag som tar tillvara det här är morgondagens vinnare.

Att visa sitt sociala samvete inverkar positivt på företagets varumärke. En annan fördel är ökad lojalitet hos arbetskraften, säger Mark Ahlenius.

– Vår erfarenhet visar att om man ger arbetslösa invandrare möjlighet att jobba tenderar de att stanna länge och vara lojala mot företaget.

Med samhällsengagemanget som drivkraft

Två av de arbetsgivare som medverkar i Nordregios färska rapport är det finländska köttförädlingsföretaget Snellman från Jakobstad och McDonalds i Visby på Gotland. Bägge företagen drivs av ett samhällsengagemang – på Gotland handlade det om att motverka ungdomskriminalitet och i Jakobstad om att ge ukrainska flyktingar ett arbete.

– Språkbarriären har varit utmanande, eftersom de ukrainska flyktingarna har svaga kunskaper i engelska. För att informera om viktiga frågor som berör arbetssäkerhet och hygien har vi tagit hjälp av tidigare anställda hos oss som kan ukrainska eller ryska, säger Ann-Mari Eklund, HR-chef på Snellman köttförädling.

Snellman har lång erfarenhet av utländsk arbetskraft, även om andelen utlandsfödda under senare tid har ökat snabbt på grund av kriget i Ukraina. Kulturkrockar och skillnader i kompetens har man lagt märke till, men fördelar som mångfald, kreativitet och innovation har uppvägt problemen.

Ann-Mari Eklund ger de finländska myndigheterna gott betyg. Beslut om uppehållstillstånd, som förr kunde dra ut i månader, klaras numera av på några veckor. Av lokalsamhället önskar hon däremot mera engagemang för att tillgodose den utländska arbetskraftens behov.

– Vi behöver flera hyresbostäder, skolor och dagvårdsplatser.

Ett litet försök aktiverade näringslivet på Gotland

Magnus Larsson som är vd för McDonalds i Visby säger att han för ett antal år sedan ville dra sitt strå till stacken för att motverka ungdomskriminalitet.

– Vi startade smått och kunde snabbt anställa två personer på mitt företag. Sen skalade vi upp detta och kontaktade flera företrädare för näringslivet. På några månader lyckades vi sätta 10 personer i arbete, säger Magnus Larsson.

Målgruppen är dels personer som inte är födda i Sverige, och dels unga människor med någon form av psykisk ohälsa. Verksamheten har nu utvecklats till insatsen “Alla behövs på Gotland”, där Maria Eliadis Alvermark är projektledare.

– Det har gått snabbt. Omkring 70 företag är med, och hälften av dem har anställt en eller flera personer ur målgruppen, säger Maria Eliadis Alvermark.

Näringslivet har en unik roll att spela – genom jobb minskar behovet av bidrag samtidigt som skatteintäkterna ökar.

– Vår mission är att hjälpa folk att komma i arbete lite snabbare och lite mer effektivt än vad som annars vore möjligt, säger Magnus Larsson.

Man lär sig språket bäst medan man jobbar

Trots att det finns goda exempel på hur företag kan nå ny potentiell arbetskraft bland lågutbildade invandrare kvarstår paradoxen på den nordiska arbetsmarknaden: utbud och efterfrågan av arbetskraft möter inte varandra.

Karin Heri, en av panelisterna på Nordens välfärdscenters webinarium, är landsdirektör i Sverige på Tent Partnership for Refugees som hjälper utrikesfödda på arbetsmarknaden.

Hon säger att arbetsgivare i många fall saknar den kunskap som behövs för att nå det här segmentet av potentiella arbetstagare. Man sållar bort dem onödigt tidigt i rekryteringsprocessen.

– Vanligt är att arbetsintervjuer görs på en mer avancerad svenska än vad jobbet kräver. Vi kan hjälpa företagen att inse att en arbetstagare kan lära sig språket under arbetets gång. Man kan göra en plan för vilken språknivå som är acceptabel i början av ett anställningsförhållande, och var man siktar på att vara om ett år.

Anna Engedal Jacobsen, seniorkonsult på den danska myndigheten för internationell rekrytering och integration (SIRI) säger att man i Danmark på vissa håll tagit hjälp av språklärare för att göra inkörningsprocessen smidigare på en arbetsplats.

– Det är stor skillnad på att lära sig ett språk på skolbänken och att lära sig ett språk medan man jobbar.

Ahmed Abdirahman från Järvaveckan efterlyser att företagen borde vara skyldiga att redogöra för sitt diversitetsarbete på liknande sätt som för sina ekonomiska resultat.

– Vi borde ställa krav på hur företagen arbetar med diversitet. De här frågorna borde lyftas på varje styrelsemöte.

Genom goda exempel lockar vi fler företag

Om fler personer ur den grupp invandrare som har svårast att få jobb kommer in på arbetsmarknaden ger det långtgående positiva samhälleliga följder. Det handlar inte bara om att täppa till hål i arbetslöshetsstatistiken, utan samtidigt får vi fler aktiva samhällsmedborgare som på sikt ökar skatteintäkterna och gynnar lokalsamhället.

Genom att föregå med gott exempel kan företag bidra till en mer inkluderande arbetsmarknad och samtidigt dra nytta av fördelarna med ökad mångfald. Att belysa positiva exempel och lyfta fram företag som lyckats integrera utrikesfödda kan vara den nyckel som öppnar dörren för fler arbetsgivare att rekrytera utanför de invanda gränserna.

– Ofta handlar det om okunskap, och att man aldrig ens har reflekterat över att anställa de här personerna. Att visa hur ett liknande företag har klarat liknande utmaningar är väldigt effektivt, då inser de flesta arbetsgivare att det är möjligt, säger Karin Heri.