Västerås i framkant – äldre med från början

Resultatet av kommunens satsning är att situationen för personer med demenssjukdom har förbättrats på flera sätt. De är både tryggare och mer aktiva, vilket även ger positiva effekter för de anhöriga och för vårdpersonalen, berättar projektledaren Ulrika Stefansson och strategen Erika Barreby på de sociala nämndernas förvaltning i Västerås.

Det har gått mer än tio år sedan ansvariga vid Västerås kommun på allvar började intressera sig för välfärdsteknologiska lösningar inom äldre- och demensvården.

– Redan från början involverade vi de äldre. Vi tog reda på deras behov och utifrån det lät vi dem prova på ny teknik, säger Ulrika Stefansson.

– Detta var en av de stora framgångsfaktorerna, säger Erika Barreby. I början var många oroliga och befarade att deras integritet skulle kränkas, men med det här arbetssättet har det inte blivit så.

De båda kvinnorna påpekar att det som sker inom Västerås äldreomsorg handlar om att hitta olika typer av hjälpmedel – ibland med inbyggd robotik – som förenklar tillvaron för de äldre och ofta även för personal och anhöriga.

– Det är egentligen inte konstigare än att ta hjälp av en rollator. Den ger också ökad självständighet och är inte ifrågasatt idag. Alternativet är att man måste ta hjälp av en annan person, säger de.

Sover bättre

En av de första tekniska innovationerna som infördes inom kommunens äldreomsorg var nattkameran. Den är idag vanligt förekommande för äldre som bor kvar hemma. Erfarenheterna är genomgående positiva. De äldre sover bättre när det inte springer personal eller anhöriga i deras sovrum för att titta till dem.

En mer känslig fråga, inte minst inom demensvården, är frågan om låsta dörrar. Det förekommer fortfarande på många ställen och sker sannolikt i all välmening, men leder ändå till oönskade effekter.

– Vi ville lyfta blicken och se om vi kunde arbeta utan låsta dörrar, men ändå ha en trygg omvårdnad, berättar Ulrika Stefansson.

Både exemplet Hälleborg och tidigare insatser på Klockarkärlekens äldreboende visar att man har lyckats. Ökad rörlighet och minskat antal fallolyckor är tydliga och positiva resultat.

Teknik inget självändamål

Erika Barreby och Ulrika Stefansson understryker flera gånger att människan måste komma i första hand och inte tekniken. Det är inget självändamål att skaffa så mycket teknik som möjligt. Alla tekniska lösningar måste vara lättbegripliga och dessutom anpassas till individen.

Drivkraften för att införa välfärdsteknologi får heller inte vara att dra ner på personal eller göra andra besparingar.

– Det är möjligt att man kan få den effekten på längre sikt och det vore bra eftersom behoven inom äldreomsorgen kommer att öka i framtiden. Men fokus när man inför teknik måste alltid vara att öka livskvaliteten för de äldre och att underlätta för personalen, säger Erika Barreby.