Utvecklar bättre metoder för tidig hjälp åt unga
Velfærdspolitik
5 feb 2018
På många håll i Norden finns det bra verksamheter för utsatta barn och unga. Men det räcker inte. De nordiska länderna behöver anstränga sig för att säkra kvaliteten inom välfärdssektorn.
Nordiska experter och ungdomar har ägnat år 2017 åt att diskutera hur vi kan bli bättre på tidiga insatser kring unga som behöver hjälp.
Mötena har resulterat i filmer – se här
Psykisk ohälsa bland unga i Norden är ett ökande problem. Under året har Nordens välfärdscenter arrangerat dialogmöten runt om i Norden för experter, praktiker och ungdomar. De diskuterade hur man jobbar bäst för att stärka barn och ungas psykiska hälsa och ge ett bra stöd till dem som upplever ohälsa.
– Det handlar om att uppmuntra länderna i Norden att anstränga sig för att både utveckla och säkra kvaliteten i de många olika insatser inom välfärdssektorn som görs. Man kan säga att vi ägnat oss åt en slags metodutveckling, säger Lidija Kolouh Söderlund, projektledare på Nordens välfärdscenter.
Göra insatserna mer tillgängliga
De flesta är överens om att det görs mycket bra saker i Norden för att hjälpa utsatta barn och unga. Det som däremot kan effektiviseras och utvecklas i alla nordiska länder är utbyggda system med enklare lättillgängliga instanser dit barn och unga som upplever lättare oro eller otrygghet kan vända sig.
– Verksamheter där ungdomarna har möjlighet att snabbt träffa en trygg person att prata med för att det ska kännas bättre. Det måste inte handla om några BUP-insatser, säger Lidija Kolouh Söderlund och fortsätter:
– I Sverige har vi ungdomsmottagningarna som är en riktigt bra ungdomsvänlig lågtröskelverksamhet, men insatserna som erbjuds kan se väldigt olika ut om man har det nationella perspektivet.
Unga vuxna enorm resurs
Ungdomarna som deltog på mötena var överens om att det finns ett par avgörande faktorer som gör att de upplever att de får bra hjälp: ett respektfullt bemötande samt någon som visar att hen verkligen bryr sig.
-Unga vuxna, mellan 20 och 30 år, är en enorm resurs i arbetet med tidiga insatser för ungdomar som mår dåligt, menar Lidija Kolouh Söderlund. Det ungdomarna berättar är att det känns enkelt att prata med en “nästan jämnårig”.
I Danmark och i övriga Norden ser vi allt fler så kallade hybrida verksamheter. Det är samarbeten mellan den offentliga sektorn och civilsamhället. De erbjuder stöd till unga som har problem med sin psykiska hälsa eller sin sociala situation. Den här typen av verksamhet tror Lidija Kolouh Söderlund är en viktig kompletterande aktör i det förebyggande och främjande arbetet med barn och unga.
Vikten av tidiga insatser kan inte nog understrykas, att fånga upp barn och unga som mår dåligt i ett tidigt skede och erbjuda hjälp. Ett konkret exempel på bra och tidig insats, som Lidija Kolouh Söderlund trycker på, är att rusta lärare och andra professioner som möter barn och unga att känna igen när en individ mår dåligt.
Barn och unga finns i skolan
För att detta ska bli en realitet bör alla professioner som arbetar på förskola, grundskola, gymnasieskola och i andra skolformer ha större fokus på hur unga mår. Förutom stärkt elevhälsa bör skolorna få mer tid och resurser för att kunna utveckla och behålla väletablerat samarbete med hälso- och sjukvården, den sociala sektorn och det civila samhället, menar hon.
– Det finns skolor i Norden som medvetet anställer andra professioner till skolan, så att lärarna kan fokusera på att undervisa. Jag tror att det är en nödvändig strategi, säger Lidija Kolouh-Söderlund
Dialogmötena har resultat i en film där deltagarna tar upp bra erfarenheter och goda idéer som de tycker ska spridas för att vi ska bli bättre på tidiga insatser.