Nordiskt projekt om hälsoekonomi – hur kan vi beräkna vad folkhälsan kostar?

Målet med projektet är att kartläggningen ska kunna utgöra ett kunskapsunderlag för framtida folkhälsopolitiska beslut i de nordiska länderna där man behöver väga in hur de gemensamma samhälleliga resurserna ska användas för att ge den bästa möjliga hälsan.

Projektet har startat under våren 2026 och är i full gång. Som bäst jobbar IHE:s projektteam Katarina Steen Carlsson, Frida Hjalte och Hedda Carlsson med att identifiera vetenskapliga publikationer, rapporter, myndighetsdokument och utredningar gjorda inom området i de olika nordiska länderna. Nästa steg blir att gå igenom och sammanställa materialet.

Idag saknas en dylik nordisk översikt. Forskningsledare Frida Hjalte poängterar att underlaget som nu tas fram är viktigt för att kunna prioritera de insatser som ger störst samhällsnytta i förhållande till kostnaderna.

– En stor utmaning inom folkhälsoområdet är att förebyggande insatser ofta ger effekter först på lång sikt. I projektet vill vi hitta studier som på ett transparent sätt har hanterat de här utmaningarna genom att visa hur ekonomiska beräkningar och utvärderingar genomförts, bland annat när det gäller orsakssamband och prognoser för långsiktiga effekter på hälsa och resursanvändning, säger Hjalte.

Vägledning för framtida beslut

Projektet gör det möjligt att lyfta fram goda exempel på både metoder och resultat från ekonomiska utvärderingar av förebyggande insatser. Erfarenheterna kan spridas mellan de nordiska länderna och användas som vägledning för hälsoekonomiska beräkningar som ligger till grund för beslut om vilka insatser som skapar störst samhällsnytta. Den breda nordiska ansatsen gör projektet unikt.

– Våra system liknar i många avseenden varandra. Samtidigt vet vi att det finns skillnader mellan länderna som kan bidra till att insatser blir mer eller mindre framgångsrika beroende på land. Vi samarbetar också med en nordisk referensgrupp som består av experter inom folkhälsoekonomi. Gruppen bidrar med värdefull kunskap under arbetets gång och hjälper oss att granska och sprida resultaten, berättar analytiker Hedda Carlsson.

Projektet handlar om riskfaktorer som går att undvika och påverka. Forskarna är medvetna om att det kan medföra vissa utmaningar för arbetet.

– På ett plan kan det tyckas vara en tydlig avgränsning. I praktiken ser vi ändå att det finns flera nyanser och perspektiv. Det finns inte bara en universell definition av vad som är påverkbart eller vad som kan räknas som primärpreventiva insatser. Vår uppgift är förstås att vara så tydliga som möjligt och beskriva de goda exempel vi hittar, sammanfattar forskningschef Katarina Steen Carlsson.

Strävar till bättre folkhälsopolitik och hälsa

Det finns ett gemensamt nordiskt behov av ökad kunskap om och goda exempel på hur folkhälsoekonomiska beräkningar kan utföras tillförlitligt. Den här kunskapen behövs för att kunna utveckla folkhälsopolitiken i en riktning som är både ekonomiskt, socialt och etiskt hållbar och där det primära syftet inte är att spara pengar utan att på samhällsnivå uppnå bästa möjliga hälsa med de resurser som finns tillgängliga.

– Ett strukturerat nordiskt samarbete och erfarenhetsutbyte med kollegor ger kunskap som kan leda till bättre beslutsunderlag och bättre genomförande av folkhälsopolitiken. Det här projektet adresserar en nordisk utmaning där gemensamma lösningar kan ge mervärde, speciellt med tanke på hur komplexa och mångfasetterade frågeställningarna är, konstaterar projektledare Sara Illman på Nordens välfärdscenter.

Projektet är ett samarbete mellan Nordens välfärdscenter och Institutet för Hälso- och Sjukvårdsekonomi. IHE är ett hälsoekonomiskt forsknings- och utredningsinstitut som strävar till att kunna bidra med underlag för informerat beslutsfattande inom hälsa och välfärd.