Alternativa stödverksamheter vill få unga att må bättre

Trots att vi i Norden har allt bättre levnadsförhållanden ökar den självupplevda psykiska ohälsan bland unga. En ökning som är allra störst i Sverige.

Lidija Kolouh-Söderlund är projektledare på Nordens välfärdscenter och sakkunnig inom området. Hon anser att vi generellt inom Norden är dåliga på att nyttja unga vuxna som en resurs för att motverka den psykiska ohälsan hos barn och unga.

Ungdomar behöver en plats dit de kan komma för att prata om både små och stora problem eller om vad de vill

Hälsosystemen i de nordiska länderna har många likheter och ofta hamnar unga som mår psykiskt dåligt i en mellanposition, där de antingen är för friska för att få vård på BUP eller där de väljer att inte självmant söka sig till sjukvården.

– Unga vuxna, som till exempel pluggar till lärare och psykologer, är en extremt viktig resurs som kan bidra till att förhindra att unga mår ännu sämre. Ungdomar behöver en plats dit de kan komma för att prata om små och stora problem eller om vad de vill, oavsett om det gäller klimatångest, kärleksproblem eller vad som helst, säger Lidija Kolouh-Söderlund.

Lyssna på Vetandets värld där Lidija Kolouh-Söderlund intervjuas:

Men det finns några uppstickare. Under MUCF:s rikskonferens 2017 anordnade Nordens välfärdscenter ett seminarium där danska Headspace, svenska Tilia och norska Ung arena delade med sig av sina erfarenheter om hur de arbetar för att motverka psykiska ohälsa bland unga. Gemensamt för verksamheterna är att unga volontärer stöttar ungdomar i sin vardag, om än på olika sätt. Headspace i Danmark är störst och erbjuder såväl flexibla öppettider som anonymitet. De ungdomar som behöver mer professionellt stöd kan de hjälpa och slussa vidare till rätt instans.

Kan inspireras av Danmark

Headspace finns på 18 platser i Danmark. Verksamhetens drivs privat och finansieras av såväl statliga medel som privata donationer. Enligt Lasse Patrick Bøttcher Pedersen på Headspace, är anonymiteten i kombination med tillgängligheten några av framgångsfaktorerna.

– Man behöver ingen diagnos för att få komma in. De som har allvarligast problem tror ofta att de inte har riktiga problem, därför är det väldigt viktigt att poängtera att alla är välkomna, säger han i samband med seminariet på MUCF:s rikskonferens.

Lidija Kolouh-Söderlund är imponerad över vad Headspace åstadkommit i Danmark där det är enkelt att slinka in utan att boka någon tid eller vänta på remiss. I Sverige och även i Norge är regelverket mer strikt, men hon hoppas att vi även här och i övriga Norden ska bli ännu bättre på att erbjuda unga den typen av stöd de behöver.

Eller som hon frågar sig i intervjun i Sveriges radio den 22 augusti:

– Hur kan man göra tidiga insatser politiskt sexiga?

Text: Elin Melin, Nordens välfärdscenter