Varför är brukarrum en så svår politisk fråga?
NarkotikaSebastian Dahlström , frilansjournalist Publicerad 31 aug 2022
Under hela 2000-talet har narkotikaanvändningen ökat i Finland. Idag dör fem personer varje vecka till följd av antingen överdoser eller ett långvarigt narkotikabruk. Samtidigt skiftar Finlands narkotikapolitik långsamt från straff och kontroll till skadereducering. Ett tecken på det är att debatten om brukarrum har fått vind i seglen.
Finlands drogpolitik har alltid präglats av två diametralt olika synsätt: de som förespråkar strängare straff och hårdare kontroll, och de som förespråkar vård och reducering av skador. År 1997 fick Finland en nationell drogstrategi, och i samband med den infördes substitutionsvård och möjlighet att byta ut använda sprutor mot nya – åtgärder som numera har brett stöd bland befolkningen.
– Dagens debatt om brukarrum påminner om debatten på 90-talet. Motståndarna är rädda för att attityderna kring droganvändning skall luckras upp – att droger skall bli socialt acceptabla, säger forskningsprofessor Pekka Hakkarainen vid Institutet för hälsa och välfärd, THL.
I artikeln Policy windows for drug consumption rooms in Finland redogör Hakkarainen tillsammans med forskarkollegerna Ali Unlu och Tuukka Tammi för den offentliga diskussion som förts i Finland allt sedan frågan om ett försök med brukarrum lyftes i Helsingfors stadsfullmäktige, sommaren 2018.
– Förslaget fick mycket uppmärksamhet i media och ett brett stöd på olika nivåer i samhället. I undersökningen framgår det tydligt att myndigheterna hade en positiv inställning till ett försök med brukarrum, men trots det hände ingenting, säger Hakkarainen.
I vintras konstaterade dåvarande familje- och omsorgsminister Krista Kiuru (SDP) att den speciallag som ett försök med brukarrum skulle kräva inte kommer att behandlas under den här regeringsperioden.
Vid samma tider startade ett medborgarinitiativ som några månader senare skulle få en stor betydelse, och skifta den politiska strömningen. Den nuvarande familje- och omsorgsministern Aki Lindén (SDP) uppgav under sommaren att han stöder ett försök med brukarrum.
Brukarrum kan vara ett första steg mot hjälp
Ett brukarrum, eller injiceringsrum, är ett hygieniskt utrymme där personer med missbruksproblem lagligt kan konsumera sin egen narkotika under övervakning av hälsovårdspersonal. Initiativet har prövats i flera europeiska länder, bland annat i Norge och Danmark. Erfarenheterna från utlandet har fått experter i Finland att tala varmt för brukarrum också här.
– Vi borde snabbt ta i bruk den här modellen i Finland också, säger Inari Viskari som är sakkunnig vid THL, och medlem i institutets expertgrupp för förebyggande av narkotikadödsfall.
– I stället för att fokusera på straff borde vi satsa på att förebygga skador. Brukarrum är ett sätt att flytta användandet av narkotika bort från allmänna platser, samt att nå personer med missbruksproblem och hänvisa dem till hälso- och mentalvård. Den som behöver hjälp borde få det genast, och brukarrumet kan vara ett första steg på den vägen.
Inari Viskari säger också att det är troligt att den fentanylepidemi som spridit sig till Sverige och Estland också kan drabba Finland.
– Brukarrummen är en del av den beredskap som krävs.
Samtidigt är brukarrum bara en pusselbit för att motverka dödsfall till följd av droger. Enligt Viskari behövs flera åtgärder; allt från informationskampanjer och utökat samarbete med polisen till att dela ut opioid-motgiftet naloxon till personer som löper risk för överdoser. THL har som institut också talat för att användning av alla droger borde avkriminaliseras.
Strömmar som samverkar kan öppna möjligheter
I artiklen Policy windows for drug consumption rooms in Finland undersöks samhällsdebatten på tre olika nivåer, som forskarna kallar för strömningar. Problemströmningen, som fokuserar på folks åsikter och uppfattningar, policyströmningen som gäller experter, analytiker och organisationer, och den politiska strömningen som fokuserar på den politiska viljan.
– Redan från början fick förslaget med brukarrum mycket uppmärksamhet i media, vilket ledde till att folk i allmänhet fick en djupare förståelse för den hårda vardag som personer med drogberoende upplever. Också från olika myndigheter och organisationers håll var det många som argumenterade för brukarrum. Men politiskt slog aldrig frågan igenom på bred front, säger Pekka Hakkarainen.
Slutsatsen i artikeln var att det saknades en politisk möjlighet för att stifta den speciallag som skulle möjliggöra ett brukarrum i Helsingfors. Det framgår att drogfrågor fortfarande uppfattas vara förknippade med ett stigma.
– Ingen ville axla ledarrollen, säger Hakkarainen.
Men sen kom medborgarinitiativet…
När jag intervjuar forskningsprofessor Pekka Hakkarainen för den här artikeln har medborgarintitiativet nyligen nått gränsen på 50 000 underskrifter, vilket gör att det kommer att behandlas i riksdagen. Nu finns det plötsligt ett möjlighet till förändring, det som i forskningsrapporten kallas policy window.
– Medborgarinitiativet tog den ledarroll som samhällsdebatten saknade. Det är ovanligt att ett medborgarinitiativ får så här stor genomslagskraft, men samtidigt visade det tydligt för politikerna att folket har en klar åsikt i den här frågan. Just nu finns det en politisk möjlighet att driva igenom det här.