Höga priser, restriktioner på alkoholreklam och statliga monopol har kännetecknat den nordiska restriktiva alkoholpolitiken. Men hur följer beslutsfattningen den allmänna opinionen? Det senaste numret av NAD ger en nordisk översikt och visar att stödet för en restriktiv politik har vuxit i Sverige, Finland och Norge under de senaste 15 åren.
Den nordiska alkoholpolitiken har traditionellt byggt på tre hörnstenar: begränsad tillgång till alkohol, hög beskattning och höga priser samt alkoholmonopol. Under de två senaste årtiondena har det ändå skett omfattande förändringar på den nordiska alkoholpolitiska arenan. Bland annat har alkoholen gjorts mer lättillgänglig och alkoholpriserna har sänkts samtidigt som alkoholkonsumtionen och de alkoholrelaterade skadorna har ökat.
De klassiska hörnstenarna har fått ge vika för en mer liberal alkoholpolitisk linje. Samtidigt kan man bland invånarna i både Finland, Norge och Sverige se ett större stöd för en mer restriktiv alkoholpolitik. Också i Island finns ett mycket stabilt stöd för den nuvarande restriktiva politiken.
I motsats till de andra nordiska länderna har det aldrig i Danmark funnits folkligt stöd för de tre alkoholpolitiska hörnstenarna. Detta även om ett ökande antal invånare anser att ungdomar i Danmark dricker för mycket och att alkoholen förorsakar allt större skador. Fortfarande anses alkoholkonsumtion som en privatsak där individens egen kontroll och självdisciplin är avgörande.
Högre konsumtion leder till strängare opinionsklimat
Det går sannolikt inte att hitta en enskild orsak till varför majoriteten av nordborna vill se en mer restriktiv alkoholpolitik. Högre alkoholkonsumtion verkar leda till ett strängare opinionsklimat i samhället och fler människor vill ha restriktivare alkoholpolitiska åtgärder. De alkoholrelaterade skadorna är också mer synliga i dagens samhälle. En större del av befolkningen har upplevt alkoholens avigsida genom sitt eget drickande, någon annans drickande eller via medierna.
En annan förklaring kan vara en förändring av värderingar och attityder. I Norge pekar man på en allmän trend under 2000-talet enligt vilken värderingarna har ändrats till att bli mer idealistiska och mindre materialistiska. Samtidigt man kan se ett ökat förtroende för staten och social- och hälsovårdstjänsterna.
Opinionerna kan också ha ändrats eftersom människor i dagens läge bättre känner till effekterna av kontrollåtgärderna men enligt forskarna bör detta undersökas ytterligare för att bekräftas.
Stabilt stöd för monopolet
Den fråga som förekommer oftast då man undersöker allmänhetens åsikter om alkoholpolitiken i Norden är stödet för alkoholmonopol. Stödet är stabilt bland nordborna eller har ökat sen mitten av 1990-talet efter att ha varit på nedgång sedan 1960- och 1970-talet.
Det starka stödet för monopol kan bland annat bero på att kundbetjäningen har blivit bättre, att konsumenterna uppskattar god kvalitet och garanterad tillgång till produkter geografiskt sett. Oron för att minderåriga ska komma åt alkohol lättare och att hälsoproblemen ska öka om monopolet frigörs nämns också som möjliga förklaringar. I Sverige har alkoholmonopolet dessutom aktivt marknadsfört vilka fördelar ett monopol har med massiva kampanjer.
Högutbildade, urbana unga män mer liberala
Angående åsiktsskillnaderna mellan olika grupper i Norden kan man skönja några mönster. Män är generellt sätt inte lika starkt för en strikt alkoholpolitisk linje som kvinnorna. Större delen av männen vill kunna köpa alla sorters alkoholdrycker i butikerna och tycker att åldersgränserna och alkoholpriserna är för höga.
Äldre personer vill ha en mer restriktiv linje jämfört med unga, det samma gäller de som bor på landsbygden jämfört med stadsbor och de som har en lägre utbildning jämfört med högutbildade. Politiskt sett är högerpartierna och de konservativa för en liberalisering.
Några skillnader de nordiska länderna emellan finns också. I Norge har alla grupper (ålder, utbildning, kön) börjat understöda en restriktivare politik och i Finland vill även den yngsta åldersgruppen (15-25-åringar) se mera restriktioner.
Opinionernas inflytande på beslutsfattandet
Vilken inverkan har då den allmänna opinionen på beslutsfattandet kring alkoholfrågor? Förhållandet mellan allmänhetens åsikter och beslutsfattandet är inte alltid okomplicerat trots att det korrelerar.
I Sverige har allmänhetens åsikter inte haft ett markerat inflytande på det alkoholpolitiska beslutsfattandet sedan 1990. Svenskarnas mer liberala åsikter på 90-talet åtföljdes inte av en mer liberal alkoholpolitik och de mer restriktiva opinionerna på 2000-talet korrelerar inte med alkoholpolitiken som har tagit en mer liberal riktning. I Sverige är till exempel liberaliseringen till stor del ett resultat av tvister (till exempel privatpersoner eller företag mot staten). Liberaliseringen har också skett genom order av EU-domstolen.
Beslut och icke-beslut
Det finns fall där restriktiva traditioner har segrat över påtryckningar från marknadskrafterna. Skattejusteringarna i mitten av 2000-talet är ett bra exempel. Sverige följde inte Finland som gjorde kännbara skattesänkningar för att motverka privatimport från de nya EU-länderna. Det svenska beslutet kan delvis bero på massiv mediepublicitet och aktiv debatt då svenskarna följde utvecklingen och följderna av sänkningen i Finland. Den allmänna opinionen kan alltså ha haft inflytande på beslutsfattandet.
I Finland är marknadsföringen ett av de områden där den allmänna opinionen och beslutsfattandet inte går hand i hand. De flesta finländare stöder en striktare alkoholreklam och många försök till strängare regler för reklam har gjorts men inget av försöken har lett till en striktare lagstiftning.
I Island har det förekommit liberala åsikter kring alkoholpolitiken bland regeringarna på 1990-talet och tidigt 2000-tal. Regeringarna har bland annat föreslagit sänkning av åldersgränser och försäljning av öl och vin i dagligvaruhandeln, men dessa försök till liberalisering har varje gång röstats ner av riksdagen.
Det finns beslut och icke-beslut och båda är lika väsentliga då sambandet mellan opinioner och beslutsfattande observeras.
Jessica Gustafsson och Nina Rehn-Mendoza
Nordens välfärdscenter, NVC
