Penningspel och risk för spelproblem skiljer stort mellan olika yrken

Spel

Artikeln är skriven av forskare, på uppdrag av popNAD
Publicerad 9 juni, 2020

Spel om pengar kan gå till överdrift, skapa ekonomiska svårigheter och utvecklas till ett beroende. En nyligen publicerad artikel i Nordic Studies on Alcohol and Drugs, NAD, visar att regelbundet spelande och risk för spelproblem är mycket vanligare i vissa yrkesgrupper än i andra grupper.

Vi vet sedan tidigare att spelproblem är ojämnt fördelade i befolkningen. Till exempel spelar män mer än kvinnor och har oftare spelproblem, och samma förhållande gäller lågutbildade jämfört med högutbildade. Forskarna Per Binde och Ulla Romild har undersökt hur spelande och spelproblem fördelar sig mellan olika yrkesgrupper i Sverige. Deras studie visar att det finns stora skillnader. Ingen tidigare undersökning har studerat penningspel i relation till så detaljerade uppgifter om personers yrke.

Fokus på regelbundenhet och risk

Undersökningen bygger på data från den svenska befolkningsstudien Swelogs 2015 (se faktaruta). Där fanns uppgifter om personers spelande och yrke. Yrkena var indelade enligt systemet SSYK, Svensk Standard för Yrkesklassificering.  Hundratals olika yrken fanns med i delstudien, som omfattade nära tretusen arbetande personer.

Undersökningen fokuserade på regelbundet spelande (minst en gång i månaden) och ”risk för spelproblem”. En sådan risk indikerades i den här studien av att en person har minst ett tecken på spelproblem enligt frågeformuläret PGSI (se faktaruta). Redan vid ganska låg risk finns ökad sannolikhet för att utveckla kännbara problem med sitt spelande. Bland deltagarna fanns också de som hade många indikationer på spelproblem, och som därför redan hade påtagliga problem med sitt spelande.

Inom vissa yrken spelar få − i andra yrken många

Först tittade forskarna på hur stor andel inom olika yrkesgrupper som spelade regelbundet eller hade risk för spelproblem. Bara grupper med fler än 30 personer gick att jämföra. Ett klart mönster framträdde. Manuella yrken hade relativt stor andel, särskilt om det inte fanns fast arbetsplats, till exempel lastbilsförare och byggnadsarbetare.

Akademiska yrken hade relativt låg andel, till exempel högskolelärare. En del typiska ”kvinnoyrken” låg också lågt, som köksbiträden och förskollärare. En del skillnader, men långt ifrån alla, kunde förklaras med att män spelar mer än kvinnor och oftare har spelproblem. Arbetet i sig verkade spela en stor roll. I nästa fas av studien grävde forskarna djupare i frågan.

Teorier om hur yrke påverkar spel och spelproblem

En teori är att spelande och spelproblem är vanligare i yrken där det går att spela under arbetstid eller på raster. Spel kan också vara en del av arbetsplatsens kultur, till exempel att spela tillsammans på stryktips och trav. Andra teorier gäller arbetares sociala position.

Den som inte ser några stora möjligheter att få bättre jobb och lön, kan oftare än andra drömma om en högvinst på spel.

Anställda som har ett monotont arbete kan känna behov av att visa sin intellektuella förmåga inom andra områden, som till exempel häst- och sportvadslagning.

Tre typer av arbeten med förhöjd risk

Forskarna utgick från dessa och liknande teorier, och från resultaten i den första delen av studien. De lade ihop en rad specifika yrken till tre typer av arbeten där speldeltagande och risk för spelproblem borde vara förhöjt, vilket det också i stort sett var. De tre typerna var:

  • Rörliga manuella arbeten. Arbetet bedrivs på olika platser. Exempel: byggnadsarbetare, golvläggare och reklamutdelare.
  • Fordonsförare. Exempel: taxiförare och lastbilschaufför.
  • Enformiga arbeten på fast arbetsplats. Exempel: maskinoperatör, lagerarbetare och slakteriarbetare.

Till exempel hade 19 procent av fordonsförarna risk för spelproblem, jämfört med 6 procent i hela gruppen av arbetande. I de rörliga manuella arbetena spelade 41 procent regelbundet, jämfört med 29 procent i hela gruppen av arbetande.

Användbar kunskap för att förebygga

Studien ger ökad insikt i de sociala och miljömässiga faktorer som bidrar till högt speldeltagande och risk för att få spelproblem. Den är också av värde för att identifiera arbetsplatser och yrken där man bör lägga särskilt stor vikt vid att förebygga spelproblem.

 

Per Binde, forskare vid Göteborgs universitet

 

FacebookTwitterEmailPrint