I e-cigarettkrisens spår

Under de senaste månaderna har amerikanska hälsomyndigheter varit under hård press på grund av det som nu kallas för en e-cigarettepidemi. I april började läkare ta emot de första patienterna som klagade över problem med lungorna, men utan att det riktigt gick att förklara orsaken bakom. Några av symtomen var bland annat hosta, andningssvårigheter, smärtor i bröstet, diarré och magsmärtor.

I juli blev dessa sjukdomsfall plötsligt väldigt många fler. I slutet av augusti undersöktes cirka 200 fall och myndigheterna bekräftade det första dödsfallet i den här patientgruppen. Personen i fråga avled till följd av skador i lungorna. Nu i mitten av oktober finns det över 1000 fall och åtminstone 26 dödsfall. Det som gör detta speciellt iögonenfallande är hur snabbt dessa sjukdomsfall ökat och att många varit väldigt unga. I skrivande stund har fyra av fem fall varit personer under 35 år.

Till en början hittades inga andra gemensamma faktorer än användningen av e-cigaretter. Fortfarande har man inte lyckats hitta ett ämne eller en produkt som kunde kopplas till samtliga fall. Men en stor del av de insjuknade som uppgett vad de använt för ämnen har använt produkter som innehållit det psykoaktiva ämnet tetrahydrocannabinol (THC) i cannabis. Över hälften har även använt nikotin och en dryg tiondel enbart nikotinprodukter. En del av produkterna tycks ha skaffats via gatuhandel.

E-cigaretters roll i tobaksavvänjning

Det rådande läget i USA har aktiverat såväl förespråkare som motståndare av e-cigaretter. För tobaksjättarna är e-cigaretten en inkörsport till en ny marknad i högt utvecklade länder där tobaksanvändningen i övrigt minskar. Att insatserna ökar visar till exempel Altrias köp av Juul för något år sedan. Juul kontrollerar en stor del av den amerikanska e-cigarettmarknaden och unga användare. Tobaksföretagen behöver nya konsumenter för att behålla sin vinst och samtidigt fortsätter dessa med att sälja vanliga tobaksprodukter som cigaretter i fattiga utvecklingsländer.

Förutom marknadskrafterna är även de som förespråkar skadereduktion – inte minst i forskarvärlden – positivt inställda till e-cigaretter. Tanken med skadereduktion är att rökare ska övergå från konstaterat hälsoskadliga och direkt livsfarliga cigaretter till mindre farliga produkter. Detta tänkesätt har hunnit längst i Storbritannien där man också med offentliga medel uppmuntrat människor att byta ut cigaretter till e-cigaretter ifall man inte kan sluta med tobaken helt och hållet.

E-cigaretternas roll i tobaksavvänjning undersöks således aktivt. En del rökare lyckas sluta med hjälp av e-cigaretter, medan andra återgår till cigaretter, använder bådadera eller fastnar i e-cigarettanvändning och slipper således inte ifrån nikotinberoendet. E-cigarettföretagen har haft flera år på sig att bevisa att deras produkter är effektiva sätt i avvänjningen av tobak men så har ännu inte skett. Då det redan finns många hjälpmedel – med eller utan läkemedel – för att sluta med tobak frågar sig många e-cigarettkritiker varför man skulle använda och rekommendera produkter vars innehåll varierar och vars effekt man inte fullt känner till.

Stor variation mellan länder i regleringen av e-cigaretter

De röster som är kritiska mot e-cigaretter lyfter också ofta fram frågor som berör unga, deras användning av e-cigaretter och dess roll i att börja röka, normaliserandet av rökning samt den begränsade kunskapen som finns att tillgå om e-cigaretternas skaderisker. Speciellt smaksättning är något som ofta lyfts fram av kritiker. Mig veterligen är Finland det första land i världen där smaksättning (gäller inte tobakssmak) av e-cigaretter är förbjudet. Förbudet trädde i kraft i augusti 2016 och senare samma år gjorde Ungern samma sak. I år förbjöd även Estland smaksättning.

Epidemin i USA har fått U.S Food and Drug Administration (FDA) att förbereda ett förbud mot smaksättning av e-cigaretter vilket lett till protester från förespråkare av e-cigaretter. Somliga delstater har redan infört ett sådant förbud. 80 procent av Juuls försäljning kommer från smaksatta e-cigaretter. Majoriteten av de vuxna rökarna använder ändå inga produkter med smaksättning så man kan på goda grunder fråga varför godis- eller fruktsmaker plötsligt skulle få dessa att byta till e-cigaretter.

Regleringen av e-cigaretter har inte uppnått konsensus och olika länder varierar från totalförbud till en fri marknad. I Finland är produkterna underställda tobakslagstiftningen men kraftigt reglerade. Produkterna har från början varit pålagda reklamförbud och får inte heller synas eller säljas på distans. Produkterna är pålagda en åldersgräns och butiker behöver ha försäljningstillstånd. Produkterna finns således tillgängliga för vuxna användare men man har tagit i bruk alla tänkbara medel för att skydda de unga. I det här har man också lyckats då de senaste siffrorna visar att användningen av e-cigaretter minskat bland de unga.

Mycket kvar att göra i Finland

Finland har som mål att år 2030 ska under fem procent av befolkningen dagligen använda tobaksprodukter. Rökningen i Finland har minskat stadigt de senaste decennierna tack vare lagstiftning, attitydförändringar och höjda priser. Inte heller har nya produkter tagit deras plats. Snus och e-cigaretter bidrar närmast med nya nikotinberoende grupper, speciellt bland unga och unga vuxna.

I arbetet med ett nikotinfritt Finland återstår ännu mycket att göra. På både regional och lokal nivå behöver vi bli bättre att på ett strukturerat och rutinmässigt sätt fånga upp de människor som vill sluta röka. Det behövs avgiftsfria tjänster som på sikt skulle spara samhället de kostnader som behandlingen av tobaksrelaterade skador i dagsläget orsakar.

Det finns fortfarande många öppna frågor kring e-cigaretternas skaderisker. Därför blir också forskningsresultaten i de amerikanska sjukdomsfallen tongivande. E-cigaretter har endast funnits på marknaden i dryga tio år och bara under den tiden förändrats mycket. Vi vet alltså väldigt lite om hälsoeffekterna men det vi kan vara säkra på är att det kommer att diskuteras länge om detta.

Jämförelsevis kan man titta på den insamlade kunskapen om tobakens hälsorisker. I slutet av 1800-talet inleddes massproduceringen av fabrikstillverkade cigaretter. Den i utvecklingen långsamma lungcancern blev vanligare på 1920-talet och läkare och forskare var länge osäkra på varifrån den kom. På 1940- och 50-talet lyckades man utröna samband mellan rökning och lungcancer. Ändå var det först 1964 genom Surgeon General-rapporten som allmänheten började få del av kunskapen kring tobakens skador på hälsan. Tobaksindustrin fortsatte trots det att skapa osäkerhet genom att ifrågasätta forskningsresultaten ända in på 90-talet.