Behandling av opioidberoende i de nordiska länderna

Narkotika

Charlotte Gedeon, Solstenen i Skåne
Publicerad 16 Apr 2019

En nyligen publicerad artikel i Nordic Studies on Alcohol and Drugs jämför behandlingen av opioidberoende i de nordiska länderna.

Opioidberoende är associerat med ökad dödlighet och ökad risk för somatisk och psykisk sjukdom, försämrad livskvalitet, arbetslöshet, hemlöshet, social instabilitet och kriminalitet samt minskad ekonomisk produktivitet. Läkemedels Assisterad Rehabilitering vid Opioidberoende (LARO) har visat sig vara en effektiv behandlingsform som kombinerar medicinering med psykosociala insatser. Effektiv behandling minskar konsekvenserna av opioidberoendet vad beträffar hälsa och social funktion och sprutbytesprogram begränsar risken för blodsmittor. Samtliga nordiska länder erbjuder sprutbytesprogram i skademinskningssyfte, men tillgången är trots nyligen förändrat lagrum fortfarande begränsad i Sverige.

Sverige, Danmark, Finland, Norge och Island har liknande välfärdssystem och alla har via allmän sjukförsäkring tillgång till sjukvård. Samtliga länder har riktlinjer för behandling av opioidberoende medan opioidanvändningen skiljer sig åt något mellan länderna: I Danmark, Sverige och Norge injiceras ofta heroin, på Island ofta morfin, medan olaglig användning av buprenorfin överväger i Finland.

Stora regionala skillnader

I samtliga nordiska länder erbjuds LARO-behandling med metadon, kombinationspreparatet buprenorfin-naloxon eller buprenorfin. Vilket preparat som används skiljer sig avsevärt mellan länderna (se faktaspalten till vänster). I samtliga nordiska länder rekommenderas kombinationspreparatet buprenorfin-naloxon som förstahandsalternativ enligt riktlinjerna.

Tillgängligheten till behandlingen är högre i Norge och Danmark och lägre i Sverige och Finland, med stora regionala skillnader. I alla länderna uppskattas det att en stor del av patienterna som skulle vara i behov av behandling inte erhåller den än.
Behandlingen sker oftast inom integrerade öppenvårdsprogram med medicinska och psykosociala insatser. I Sverige, Danmark, Finland och Island ges LARO-behandling på specialiserade kliniker, i Norge ofta inom primärvården. Ibland inleds behandlingen inom slutenvården.

En utförlig vårdplan som fokuserar på behandlingsmål och som kan anpassas till individuella behov är ett viktigt verktyg i LARO-behandling. Den kan innehålla en bedömning av förutsättningarna vid start i behandling, förutsedda risker, behandlingsmål, utfallsmätning, och tydlig patientinformation kring ramarna för behandlingen.

Vad kan vi lära oss av varandra?

Sammanfattningsvis har behandlingen av opioidberoende och dess resultat förbättrats avsevärt tack vare integrerade behandlingsformer och skademinskande insatser såsom sprutbytesprogram. Nationella riktlinjer och dess omsättningar måste säkerställa förenklad och jämlik tillgång till behandlingsprogram av hög kvalitet som innefattar LARO och sprutbyte.

Behandlingsresultaten kan optimeras om beslutsfattare, vårdenheter, forskare och kliniker följer och utvecklar riktlinjerna med att integrera gränsöverskridande koncept och erfarenheter (best practice) från hela Norden.

Läs artikeln i Nordic Studies on Alcohol and Drugs.

FacebookTwitterEmailPrint