Utrikesfödda män utan utbildning klarar sig bättre på arbetsmarknaden än välutbildade invandrarkvinnor
Arbete, Integration
5 jul 2017
Efter att nyanlända har genomgått etableringsuppdraget och fått ta del av utbildning och vägledning under två år, försvinner en stor del av kvinnorna från arbetsmarknaden. Siffrorna är till och med sämre för välutbildade kvinnor än outbildade män.
– Det här måste vi ändra på, sa Sveriges arbetsmarknads- och etableringsminister, Ylva Johansson (S) i vår debatt i Nordens tält i Almedalen.
Vid seminariet presenterade Kristin Marklund från Nordens välfärdscenter färsk statistik som Nordregio tagit fram som visar att 40 procent av invandrarkvinnorna som är födda utanför EU helt saknar arbetsinkomst. Dessutom deltar kvinnor i lägre grad än män i etableringsprogrammen i de nordiska länderna.
– Siffrorna ser lite olika ut för respektive land, men det som är oroväckande är att utveckling i bland annat Sverige går åt fel håll: antalet kvinnor i etableringsprogrammet sjunker medan män deltar i ökande grad.
Samtidigt brottas 40 procent av kommunerna i Norden med en åldrande och minskande befolkning. Det innebär att en stor del av kommunerna riskerar att få svårt att hitta arbetskraft och klara ekonomin.
– Här kan nyanlända flyktingar utgöra en del av lösningen. Men för att det ska fungera behöver vi bli betydligt bättre på att underlätta för nyanlända att komma i arbete. Inom projektet Nordisk samverkan om integration kommer vi därför att samla och sprida goda exempel på projekt och insatser som visat sig fungerar, och vi kommer ha ett särskilt fokus på verksamheter som får fler kvinnor i jobb, sa Kristin Marklund.
En stark aktör för jämställdhet
Christina Merker-Siesjö är ordförande i Yalla Trappan, ett socialt företag och kvinnokooperativ i Rosengård i Malmö. Hon blev nyligen utsedd till årets Yrkeskvinna 2017 av Business and Professional Women Sweden.
Yalla Trappans verksamheten riktar sig till invandrarkvinnor som står längst från arbetsmarknaden. Kvinnorna arbetar bland annat inom restaurangverksamhet, catering och sömnad, men man samarbetar också med kommuner och andra organisationer och företag. Christina Merker-Siesjö framhåller att det inte bara handlar om få kvinnor i arbete.
– Yalla Trappan har i dag över 30 anställda. Eftersom vi helt saknar vinstintresse går allt eventuellt överskott tillbaka in i verksamheten i form av fler anställningar och fler investeringar. På så sätt kan vi bli en stark samhällsaktör.
Christina Merker-Siesjö talade om invandrarkvinnors deltagande på arbetsmarknaden som ett viktig pusselbit för att forma kommande generationer syn på samhället.
– Att se sin mamma lämna hemmet och stolt går till arbetet blir en stark kompass i livet. På så sätt kan vi påverka integrationen på lång sikt. Men för att fler invandrarkvinnor ska komma in på arbetsmarknaden behöver det bli lättare att kombinera föräldraskap med olika etableringsinsatser, tex att låta kvinnorna ta med sig små barn till SFI-undervisningen (svenska för invandrare), menade Christina Merker-Siesjö.
Ylva Johansson höll med om att det behövs mer flexibla lösningar för att kvinnor ska komma ut i arbetslivet, men påpekade samtidigt att det kan behövas stramare regler för att kvinnor inte ska stanna hemma och ta hand om barn och familj.
– Föräldraförsäkringen är ett exempel. Regeringen begränsar föräldraförsäkringen för nyanlända, bland annat ska en person som kommer till Sverige med ett barn som är över ett år som mest kunna ta ut drygt ett halvårs föräldraledigt.
Ett annat exempel är att Regeringen inför utbildningsplikt, vilket innebär att om en nyanländ med kort utbildning bedöms sakna tillräckliga kunskaper för att få ett jobb måste personen delta i vuxenutbildning, annars riskerar hen förlora sin ersättning.
Nätverk väg till jobb
Ghenwa Nahim kom till Sverige som flykting när hon var nio år tillsammans med sin familj. I dag är hon framgångsrik entreprenör och egenföretagare. Hon hjälper även nyanlända som vill starta eget genom att informera om hur man ska gå till väga och hon delar med sig av sina kontakter. Vid seminariet berättade hon om sin egen uppväxt, om hur både hennes mamma och pappa levde på försörjningsstöd. Hon menar att nyanlända betydligt tidigare måste möta svenskar och integreras i samhället.
– I dag är till och med SFI-undervisningen segregerad, de arabisktalande kvinnorna sitter för sig och kvinnorna från Balkan sitter i sitt hörn.
Ylva Johansson höll med Ghenwa Nahim om att nyanlända tidigt behöver möta etablerade svenskar.
– Det är en viktig faktor för att vi ska få fler nyanlända i arbete. Men samtidigt ställer det krav på oss som levt här länge. Det krävs att vi bjuder in nyanlända att vara med i vår vardag, låter dem ta del av våra nätverk och att vi tar tillvara på deras erfarenheter.
Här kan du se hela Almedalsdebatten med bla Ylva Johansson, Ghenwa Nahim och Christina Merker-Siesjö
