Nytt regelverk för nyanländas etablering i arbets- och samhällslivet
Arbete
6 apr 2017
Från den 1 januari 2018 ska regelverket för etableringsinsatser i större utsträckning harmoniseras med den övriga arbetsmarknadspolitiken och regelverket för nyanlända inom etableringsuppdraget ska bli mer likt det som gäller för övriga arbetssökande. Det framgår av den proposition som regeringen beslutat att överlämna till riksdagen i dag.
Syftet med det nya regelverket är att minska onödig administration och skapa förutsättningar för ökad flexibilitet och effektivitet i etableringen. Detta bör på sikt kunna leda till en bättre etablering för individen.
– Dagens regelverk är detaljstyrt i lag och gör det svårt att ställa tydliga krav på individen. Med det nya regelverket åtgärdas det. Det nya regelverket kommer fortsatt ha fokus på jobb från dag ett, men också bli mer individanpassat, ge ökad flexibelt och lägga grund för ökad effektivitet, inte minst genom minskad tidsödande administration. Fler nyanlända måste komma i arbete eller studier inom etableringsperioden, säger arbetsmarknads- och etableringsminister Ylva Johansson.
– Vi hoppas genom detta få ett system som är tydligare och mer långsiktigt hållbart. För Miljöpartiet är det är viktigt att systemen anpassas efter individens förutsättningar och möjligheter både vad gäller nyanlända och andra arbetslösa. Med denna och andra reformer regeringen genomfört står Sverige betydligt bättre rustat för att ta emot nyanlända än vad vi gjorde hösten 2015, säger Maria Ferm, talesperson i migration och lika rätt för Miljöpartiet.
I propositionen föreslås bland annat att den så kallade rättigheten till etableringsplan tas bort och ersätts med anvisning till ett arbetsmarknadspolitiskt program i likhet med vad som gäller för övriga arbetssökande. Nyanlända kommer, liksom övriga arbetssökande, att få en individuell handlingsplan och anvisas till den insats som bedöms leda till arbete eller studier.
