Ny rapport ger konkreta tips för hur man kan jobba med social inkludering av flyktingar och migranter

Hur jobbar Röda Korset med integration och social inkludering i andra nordiska länder? Den frågan ledde år 2021 till bildandet av ett nytt nordiskt nätverk för de nationella Röda Korset-organisationerna i Sverige, Finland, Norge, Danmark och Island.

Nätverket fick finansiellt stöd av Nordiska ministerrådet. Grundtanken var att sammanlänka de nordiska länderna för att förbättra arbetet med social inkludering av migranter.

– Genom att dela information mellan länder som i stor utsträckning liknar varandra men ändå är olika kan vi flytta över idéer från en nationell kontext till en annan, berättar nätverkets koordinator Mads Tanning Vestergaard från danska Röda Korset.

Redan tidigare har det funnits en del samarbete mellan de nordiska Röda Korset-organisationerna och Nína Helgadóttir, teamledare för migranter och flyktingar på isländska Röda Korset, konstaterar att det alltid är värdefullt att få ett bredare perspektiv på den egna verksamheten.

– Social inkludering av migranter och flyktingar kommer att vara ett våra huvudteman de kommande åren och det är definitivt både användbart och nödvändigt att vi samarbetar mer i Norden, säger Helgadóttir.

Konkreta och praktiska råd

Rapporten presenterar en rad områden som nätverket har identifierat som viktiga att arbeta med i alla nordiska länder.

– Men rapporten är bara en liten del av nätverkets arbete, påpekar Vestergaard.

Han understryker också att rapporten inte är en allmän policy för de nordiska Röda Korset-organisationerna, utan snarare består av nätverkets överväganden och rekommendationer.

– Vi vill att rapporten ska vara direkt, konkret och praktisk och komma med tips om hur vi kan utveckla arbetet inom vårt fält, säger Vestergaard.

I arbetet med rapporten kunde de nordiska Röda Korset-organisationerna konstatera att de redan gör mycket bra, men att det fortfarande finns arbete kvar att göra.

– Ett tydligt budskap är att vi måste bli ännu bättre på att involvera dem som vi vill hjälpa och även samarbeta med dem i högre grad än vi gör nu, säger Vestergaard.

– Antalet flyktingar och migranter ökar och vi måste se till att deras röster blir hörda i samhället och att vi omfamnar mångfalden. Det främjar dem men även samhället, säger Helgadóttir.

Enligt henne har nätverket lett till att man på Röda Korset bättre lägger märke till den egna organisationen och hur väl den reflekterar mångfalden i samhället.

– Vi har jobbat mycket med inkludering på nationell nivå, men insåg att vi också måste se hur vi på Röda Korset jobbar med inkludering. Att organisationen reflekterar världen runtom oss.

Fyra huvudfrågor

I rapporten definieras fyra huvudfokus; aktiv involvering av målgruppen, att organisationerna bör reflektera mångfalden i samhället, likabehandling av alla förmånstagare baserat på sårbarheter och behov samt tvärsektoriellt samarbete med till exempel offentliga sektorn.

– Dessa frågor är relevanta i alla fem länder. Det var områden som vi kan bli bättre på men som vi också hade många goda och olika erfarenheter av, säger Vestergaard.

Jämlikhet och likabehandling blev ett aktuellt tema i samband med de ukrainska flyktingar som kom till hela Norden som en följd av Rysslands anfall mot Ukraina i februari 2022.

– De ukrainska flyktingarna behandlades olika än andra flyktingar, men flyktingar är flyktingar och alla borde behandlas jämlikt utifrån deras behov, säger Vestergaard.

Enligt författarna bakom rapporten understryker den varför de behandlade frågorna och fokusområdena är viktiga och vilka utmaningar som finns både på nationell och nordisk nivå.

– Målet är att följa upp hur rapporten används i de olika länderna. Förhoppningsvis kan vi lära oss av varandras praktiska implementering och se vad som fungerar och vad inte, säger Helgadóttir.

Rapporten breddar nätverket

Utöver konkreta exempel från de nordiska länderna för varje fokusområde har nätverket även listat rekommendationer. Förhoppningen är att rapporten kan vara till reell hjälp i Röda Korsets fortsatta arbete runtom i Norden.

– Om vi på till exempel danska Röda Korset vill jobba mer med mångfald kan vi titta på rapporten och se konkreta åtgärder från andra länder. Vi har deras kontaktuppgifter och kan höra av oss. Det är så vi hoppas att rapporten ska användas, förklarar Vestergaard.

Den primära målgruppen är de nationella Röda Korset-organisationerna i Norden.

– Men vi hoppas också att rapporten kan inspirera andra organisationer inom civilsamhället, säger Vestergaard.

Enligt Helgadóttir passar rapporten också bra in i det arbete som det isländska Röda Korset redan inlett med att förbättra arbetet med bland annat genus, mångfald och inkludering.

– För ett litet land som Island är det viktigt att dela lärdomar och vara en del av något större, säger Helgadóttir.

Överlag har både nätverket och rapporten bjudit på många lärdomar.

– Vi har alla bra saker som händer på olika nivåer och har plockat upp goda exempel från hela Norden, säger Helgadóttir.

Enligt Vestergaard vill nätverket via rapporten bidra till en diskussion samt öka medvetenheten kring frågor om social inkludering.

– Vi har inte nödvändigtvis alla svar, men vi vill peka på utmaningarna, säger han.

Nordiskt samarbete är lönsamt

Utbytet av information i nätverket har lett till värdefulla nya idéer, men även till en bekräftelse om att mycket som görs i de nordiska Röda Korset-organisationerna redan är bra.

– Det är bra att bli påmind om att man kan göra saker och ting annorlunda. Det är inspirerande och nyttigt när man vill utveckla den egna verksamheten, säger Vestergaard.

Enligt honom är det bra att spegla de egna arbetssätten med rapportens konkreta tips.

– Om man då fortsätter att jobba som förut kan man argumentera varför man väljer att göra så. Rapporten ger ett bredare perspektiv på vårt arbete.

Både Vestergaard och Helgadóttir är eniga i att nordiskt samarbete är lönsamt.

– Det faktum att länderna har tillräckligt mycket likheter leder till att man kan dra nytta av olikheterna, säger Vestergaard.

Helgadóttir påpekar också att de nordiska länderna har en liknande värdegrund, till exempel när det gäller mänskliga rättigheter, vilket underlättar när man jobbar ihop kring ett tema.

– Jag tror att vi kan vinna mycket på nordiskt samarbete. Diskussionen är mer produktiv än om den endast förs på nationell nivå, säger hon.

Text: Michaela von Kügelgen