Norge uppdaterar skyddsregler – fler områden i Ukraina bedöms nu som säkra
Integration, Ukraina
16 jan 2025
UDI (Utlendingsdirektoratet) i Norge har gjort nya bedömningar av säkerheten i Ukraina. Från och med 13 januari 2025 anses flera områden i Ukraina nu vara säkra. I september 2024 ändrades reglerna så att flyktingar från Ukraina inte längre omfattas av kollektivt skydd om den senaste fasta bostaden är i ett område som norska myndigheter bedömer som säkert.
Norge har infört flera unika åtgärder i asylpolitiken
Åtstramningarna vad gäller flyktingar från Ukraina började hösten 2023, när antalet ankomster till Norge var betydligt högre än i de nordiska grannländerna. Från och med 12 december 2023 införde norska myndigheter restriktioner för personer med tillfälligt kollektivt skydd från Ukraina som vill resa tillbaka till hemlandet. Tidigare kunde sådana resor genomföras utan konsekvenser, men nu kan återvändande till Ukraina bli av med sitt uppehållstillstånd i Norge.
Tidigare fick också alla ukrainare automatiskt tillfälligt kollektivt skydd i Norge, men från och med 27 september 2024 gäller detta endast för personer från områden i Ukraina som UDI bedömer som osäkra. I september 2024 fanns det sex sådana områden, medan fjorton områden nu bedöms som säkra.
Oroande att ändringarna har en form av retroaktiv verkan
Enligt Aadne Aasland, Ukraina-forskare på By- og regionforskningsinstituttet NIBR, är det särskilt oroande att bestämmelsen har en form av retroaktiv verkan, det vill säga att en flykting från Ukraina som kom till Norge hösten 2024 och ansökte om kollektivt skydd i tron att de automatiskt hade rätt till det, men som har väntat på ett beslut, nu sannolikt kommer att få avslag på sin ansökan om de kommer från ett av de fjorton länen. De måste ansöka om individuellt skydd, vilket för de flesta kommer att vara svårt att få beviljat.
Jag är också bekymrad över att Norge är det enda landet som har infört denna typ av restriktioner. Man kan föreställa sig att sådana beslut från enskilda länder kan sätta igång en kapplöpning mot botten, det vill säga att andra länder kommer att följa efter och skapa osäkerhet kring det skydd som ukrainare har haft kollektiv rätt till i Europa. Enligt min mening är det viktigt att sådana viktiga beslut diskuteras och samordnas noggrant mellan de europeiska länderna, fortsätter Aadne Aasland.
Ändringarna gäller för dem som ansöker om skydd från och med 13 januari 2025, men även för dem som ansökte om skydd från och med 28 september 2024 och som inte fått svar på sin ansökan före 13 januari 2025.
Ändringarna gäller inte för dem som ansökte om skydd före 28 september 2024, för dem som redan har ett tillstånd och ska förlänga det, för personer som kommer till Norge genom Medevac-ordningen, eller för familjemedlemmar till någon som redan fått kollektivt skydd i Norge.
Läs mer på UDI:s webbsida.
Aadne Aasland är Ukraina-forskare vid NIBR och leder bland annat ett 4-årigt forskningsprojekt om arbetsinkludering av ukrainska flyktingar i Norge och Sverige. Aasland leder arbetsgruppen Refugees and Migrants i det Nordforsk/Nordiska ministerrådet finansierade HROMADA-nätverket: I Refugees and migrants.