Nordiska forskare på DN Debatt i dag: ”Sänkta löner kan ge fler invandrare enkla jobb”

Forskarna Nora Sánchez Gassen, Rolf Elmér och Per Skedinger: Nyanställda bör få skatteavdrag för att minska löneskillnaderna.

Arbetslösheten bland utomeuropeiska invandrare har under pandemin stigit till rekordhöga 22 procent – klart högst i Norden.

Arbetslösheten bland utomeuropeiska invandrare har under pandemin stigit till rekordhöga 22 procent – klart högst i Norden. Nu krävs sänkta löner för lågkvalificerade jobb för att bryta utvecklingen, skriver forskarna Nora Sánchez Gassen, Rolf Elmér och Per Skedinger.

Redan före pandemin var arbetslösheten i Norden betydligt högre bland utrikesfödda och särskilt bland personer födda utanför Europa. En kartläggning som vi gjort på uppdrag av Nordiska ministerrådet visar att pandemin lett till att klyftan ökat.

I alla nordiska länder är utrikesfödda överrepresenterade bland dem som förlorat sitt arbete, men i Sverige är ojämlikheten större. Statistik från arbetskraftsundersökningen (AKU) visar att arbetslösheten bland födda utanför Europa ökade från 18 procent i slutet av 2019 till en rekordnivå på 22 procent i slutet av fjolåret, en ökning med 4 procentenheter. För inrikesfödda låg arbetslösheten under 5 procent vid båda tidpunkterna.

Ett år tidigare, under det sista kvartalet 2020, var arbetslösheten bland personer födda utanför EU 16 procent i Finland, 11 procent i Norge och 10 procent i Danmark. Ökningarna i arbetslösheten jämfört med året innan var 4 procentenheter i Sverige, knappt 3 procentenheter i Danmark och Finland och drygt 1 procentenhet i Norge.

Bland inrikesfödda är ungdomar den grupp som påverkats mest under pandemin. Bland utrikesfödda tyder AKU-uppgifter på att invandrare i medelåldern hör till de mest utsatta. Statistiken tyder också på att fler utrikesfödda kvinnor kommit in på arbetsmarknaden under pandemin i andra nordiska länder, medan mönstret inte är lika tydligt i Sverige.

Det finns flera förklaringar till att arbetslösheten ökat mer bland utrikesfödda. De arbetar oftare i yrken som inte kräver någon längre utbildning, vilket är jobb som minskar i andel på arbetsmarknaden. Vi vet dessutom att utrikesfödda i större utsträckning arbetar i sektorer som drabbats extra hårt under pandemin såsom besöksindustrin, restaurangbranschen och detaljhandeln.

Jämfört med inrikesfödda arbetar utrikesfödda oftare på tillfälliga kontrakt, har kortare arbetslivserfarenhet och därför ett mindre yrkesnätverk. Att stora delar av undervisningen i svenska för invandrare (SFI) och arbetsträningen har skett digitalt under pandemin är en faktor som ytterligare kan ha förvärrat situationen.

När ekonomin återhämtar sig blir det sannolikt hård konkurrens om lågkvalificerade jobb. Före pandemin förutspådde Arbetsförmedlingen ett överskott av arbetskraft inom många yrken utan krav på särskild yrkesutbildning fram till 2024.

Vi föreslår i rapporten ”Integrating immigrants into the Nordic labour markets – the impact of the Covid-19 pandemic” fem åtgärder som kan motverka, eller åtminstone mildra, pandemins arbetsmarknadseffekter och får fler nyanlända i arbete:

1. Följ upp om den ekonomiska återhämtningen efter pandemin leder till nya arbetstillfällen och minskad arbetslöshet för utrikesfödda. Om den relativt höga arbetslösheten bland utrikesfödda kvarstår eller ökar, krävs målinriktad arbetsmarknadspolitik med ökat fokus på subventionerade sysselsättningsprogram inom privat sektor och intensifierat stöd till arbetssökande.
2. Språkundervisning som ställdes in eller bedrevs digitalt under pandemin bör återupptas och återgå till fysiska rum. Detta kan bättre stödja dem som ännu inte fått tillräckliga kunskaper i svenska språket. Forskning visar att bristande språkkunskaper är ett stort hinder för att få arbete.
3. Minimera konsekvenserna av distansundervisning i grundskolan. Ny forskning tyder på att undervisning på distans hade mer negativa konsekvenser för barn till invandrare än för deras klasskamrater med inrikesfödda föräldrar. Forskningsresultatet har kopplats till en högre risk för trångboddhet i invandrarfamiljer, vilket gör det svårt att studera hemma. Utrikesfödda föräldrar med bristande språkkunskaper kan även ha sämre förutsättningar att stötta sina barn i studierna hemifrån jämfört med inrikesfödda föräldrar. Utbildningsåtgärder krävs för att dessa barn inte ska drabbas av sämre förutsättningar. Stödåtgärder skulle kunna omfatta extra lärarledd tid efter ordinarie lektionstid och mindre undervisningsgrupper på modersmålet vid behov.
4. Öka formell och arbetsrelaterad vuxenutbildning (gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning), gärna i kombination med så kallad yrkes-SFI. I Sverige finns få lågkvalificerade jobb, vilket minskar lågutbildade invandrares möjligheter. För att förbättra deras utsikter krävs ytterligare investeringar i formell och arbetsrelaterad vuxenutbildning (gymnasieutbildning och arbetsmarknadsutbildning), gärna i kombination med så kallad yrkes-SFI. Dessa insatser bör riktas mot efterfrågad kompetens på arbetsmarknaden inom hälso- och sjukvård, äldreomsorg och andra offentliga tjänster.
5. Det måste bli billigare för arbetsgivare att anställa personer med begränsad utbildning och arbetsmarknadserfarenhet. Det behövs fler lågkvalificerade jobb i Sverige. Lönesättningen kan vara ett viktigt verktyg för att underlätta integrationen. Riktade sänkningar av kollektivavtalsreglerade lägstalöner vore en bra strategi för att skapa fler lågkvalificerade jobb. Sådana löneminskningar bör bara gälla nya jobb som inte existerar för närvarande. De anställda bör samtidigt beviljas riktade skatteavdrag för att minska löneskillnaderna efter skatt och erbjudas extra studiestöd för att öka sina långsiktiga karriärmöjligheter. Sådana riktade minimilönesänkningar bör förhandlas fram mellan fack och arbetsgivare.

En rad åtgärder är möjliga för att öka sysselsättnings- och karriärmöjligheterna för lågutbildade utrikesfödda. Det räcker dock inte med enstaka insatser. Nu krävs en kombination av åtgärder för att förbättra deras ställning på arbetsmarknaden.

Författare:
Nora Sánchez Gassen, senior forskare, Nordregio
Rolf Elmér, direktör, Nordregio
Per Skedinger, forskare vid Institutet för Näringslivsforskning (IFN) och adjungerad professor i nationalekonomi vid Linnéuniversitetet i Växjö

Läs även replik

Läs ytterligare replik

Slutreplik från forskarna Nora Sánchez Gassen, Per Skedinger och Rolf Elmér:
”Även fack och arbetsgivare har ansvar för utrikesfödda”