Invandring och Invandrare i Norden under åren 2016-2022

Rapporten, författad av Minja Tea Dzamarija och Jinghui Lysen, ger en detaljerad inblick i invandringen till de nordiska länderna mellan åren 2016 och 2022. Denna period har präglats av stora förändringar – både vad gäller antalet människor som söker sig till Norden och de utmaningar de möter när de integreras i samhället. Rapporten belyser inte bara den ekonomiska och sociala dynamiken kring invandring, utan också den mångfacetterade situationen invandrare ställs inför, med särskilt fokus på utbildning och arbetsliv.

Sverige är det nordiska land med den största andelen invandrare

Från och med januari 2022 var 18 procent av befolkningen i de nordiska länderna invandrare – totalt över 5 miljoner människor. Sverige är det nordiska land med den största andelen invandrare, där mer än hälften av dessa individer har sitt ursprung utanför Norden. De största invandrargrupperna kommer från Syrien och Polen, medan Estland det land som flest invandrare härstammar från i Finland. Anhöriginvandrare har ofta föräldrar från länder som Irak, Turkiet, Somalia, Syrien och Polen, vilket speglar de komplexa nätverk av migration som har formats genom åren.

År 2022 var invandringen till Norden som högst

Från 1990 till 2022 har nettoinvandringen till Norden ökat markant, och 2022 nåddes ett rekordhögt tal med 212 200 invandrare, en utveckling som delvis drivits av förändringar i invandringspolitiken, arbetskraftsbehov och, inte minst, de dramatiska flyktingströmmarna från konflikter som kriget i Ukraina. Denna period har varit en tid av stora geopolitiska omvälvningar, och det är tydligt att invandringen till Norden inte enbart handlar om ekonomiska möjligheter, utan också om att fly undan krig och förföljelse.

Integration genom utbildning och arbetsliv

En viktig del av rapporten handlar om hur invandrare lyckas integreras i samhället, och här spelar deltagande i utbildning och arbetsliv en avgörande roll. I Finland, Norge och Sverige är ungefär 30 procent av invandrare i åldern 16-29 år engagerade i gymnasieutbildning, men det finns en tydlig nedgång när det gäller högre utbildning. I Danmark är siffrorna ännu lägre – endast 13 procent av invandrarna genomgår gymnasieutbildning, och endast 19 procent deltar i högre utbildning. Det här är en viktig påminnelse om att tillgången till utbildning och möjligheter till vidare studier är en avgörande faktor för invandrares framtid.

När det gäller arbetslivet är sysselsättningen bland invandrare i åldern 20-64 år generellt lägre än för den inhemska befolkningen. Anhöriginvandrare tenderar att ha en något högre sysselsättningsgrad än andra invandrare, men skillnaderna kvarstår. Finland sticker ut med de lägsta sysselsättningsgraderna för invandrare, medan Norge har den högsta. Detta speglar både de nationella arbetsmarknadernas strukturer och de olika formerna av stöd och integration som finns i respektive land.

Invandrares sysselsättning över tid

En intressant aspekt som rapporten belyser är hur invandrares sysselsättning utvecklas över tid. I Sverige ser man en tydlig trend där invandrares sysselsättning ökar med längre botid, men i Danmark och Norge är utvecklingen mer nyanserad: där ser man ibland en nedgång i sysselsättningen efter 15 år. Detta kan tyda på att faktorer som diskriminering, bristande erkännande av utbildning och erfarenhet från ursprungslandet samt svårigheter att bryta in i vissa sektorer spelar en roll, även för de som har varit i landet länge.

För att bygga ett inkluderande samhälle behöver vi mer än bara statistik

Rapporten drar slutsatsen att det finns ett stort behov av harmoniserade registreringsrutiner och pålitlig data för att bättre förstå och förbättra integrationen av invandrare i Norden. För att bygga ett inkluderande samhälle behöver vi mer än bara statistik – vi behöver konkret förståelse för hur invandrare kan stödjas genom utbildning, arbetsmarknadsintegration och socialt deltagande. Det är också en påminnelse om att varje invandrargrupp har sina egna specifika behov och erfarenheter, och att det är dessa individuella berättelser och perspektiv som tillsammans formar den mångfald som kännetecknar Norden.

Sammanfattningsvis ger rapporten en nyanserad och detaljrik bild av invandringens komplexa roll i Norden under åren 2016-2022. Den påminner oss om att invandring inte bara handlar om siffror, utan också om människor med drömmar, utmaningar och potential.

Läs hela rapporten här.