Här får flyktingar jobb – trots oddsen
Arbete, Utbildning
7 apr 2017
Flyktingar har bäst chans till jobb i Stockholmsregionen. Men nio av de tio största kommunerna underpresterar utifrån de lokala förutsättningarna.
Den här texten handlar om de människor som kommit till Sverige som flyktingar – eller anhöriga – sedan början av 1990-talet och fram till och med 2015. Sammantaget över 400 000 individer.
54 procent av dem mellan 20 och 64 år hade ett förvärvsarbete 2015. I hela befolkningen var siffran 78 procent.
I sammanställningen ingår inte alla utlandsfödda, inte det stora antalet nordbor och personer från andra EU-länder som ofta har lättare än flyktingar att etablera sig på den svenska arbetsmarknaden.
För personer med flyktingbakgrund har det varit lättast att få jobb i Stockholmsregionen. Men en intressantare fråga är: hur har kommunerna klarat utmaningen utifrån sina förutsättningar?
Tre år i följd har Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) bearbetat siffror från bland annat SCB för att få en bild av just detta. Man har vägt in tre avgörande faktorer som till stor del ligger utanför de lokala aktörernas kontroll: hur hög arbetslösheten är bland svenskfödda i kommunen, hur länge flyktingarna har bott i Sverige och vilken utbildningsnivå de har.
Björn Andersson, SKL:s ansvarige för uppföljning av nyanländas etablering, menar att dessa tre faktorer förklarar drygt 70 procent av skillnaderna i förvärvsfrekvens, varav den absolut viktigaste faktorn är antalet år i Sverige. De kommuner som tagit emot många flyktingarna på senare år kan därför ha en mycket låg förvärvsfrekvens i gruppen.
Närmare 30 procent av skillnaden mellan kommunerna skulle alltså behöva förklaras utifrån annat än de tre nämnda faktorerna.
Nio av landets tio största kommuner har en minussiffra för hur bra det gått för flyktinggruppen utifrån förutsättningarna. Endast i Jönköping har det gått över förväntan (1 procentenhet).
