Färsk norsk integrationsrapport: Positiva trender i utbildning och sysselsättning

Allt fler barn och unga med invandrarbakgrund går i dagis, fullföljer en gymnasieutbildning och inleder högskolestudier. Flickor klarar sig generellt bättre än pojkar. Fortsättningsvis är det oftare pojkar som inte fullföljer gymnasiestudierna, även om situationen har förbättrats märkbart under de senaste tio åren.

Generellt klarar sig unga med invandrarbakgrund sämre i skolan jämfört med ursprungsbefolkningen. Men rapporten Hvordan går det med integreringen i Norge? visar ändå att andra generationens invandrare har en hög social mobilitet – inom den gruppen är andelen som tar sig till en högre utbildning större än hos befolkningen överlag.

Ökad sysselsättning – undantaget är nyanlända ukrainska flyktingar

Även på arbetsmarknaden märks positiva trender. Personer med invandrarbakgrund har fortfarande högre arbetslöshet än befolkningen i stort, men sedan 2015 har sysselsättningen bland invandrare ökat snabbare än hos den övriga befolkningen.

Den här trenden har dock brutits sedan år 2021, då Norge sett en skarp nedgång i andelen invandrare som arbetar. Det har sin förklaring i den stora tillströmningen av nyanlända från Ukraina. Många av de ukrainska krigsflyktingarna deltar fortfarande i introduktionsprogrammet, bland dem väntas sysselsättningsgraden öka avsevärt efter att programmet har avslutats.

Personer födda i Norge till invandrarföräldrar har oftare jobb jämfört med jämnåriga första generationens invandrare, men har ändå högre arbetslöshet än befolkningen överlag.

När det gäller inkomster möter många invandrare stora utmaningar. Nästan 30 procent av invandrarna lever med en ihållande låg inkomst, jämfört med 7 procent hos den övriga befolkningen.

Nyckeln till lyckad integration är utbildning och språkkunskaper

Rapporten mäter även social integration och visar att personer med invandrarbakgrund i något mindre grad deltar i organiserade aktiviteter och frivilligarbete. Andra generationens invandrare tenderar att ha starkare sociala nätverk och känner sig betydligt mer integrerade i samhället än de som inte är födda i Norge.

Samtidigt rapporterar invandrare att de oftare upplever orättvis behandling eller blir utsatta för diskriminering, jämfört med resten av befolkningen.

För första gången sedan 2016 har attityderna gentemot invandrare i Norge blivit mindre positiva. Färre människor än tidigare tror att de flesta invandrare gör en positiv insats i det norska arbetslivet, och fler människor anser att invandrare är en källa till osäkerhet i samhället.

Enligt rapporten är utbildningsnivå och norska språkkunskaper de nyckelfaktorer som bidrar till en lyckad integration, särskilt när det gäller deltagande på arbetsmarknaden. Generellt sett förbättras integrationsresultaten ju längre en invandrare har bott i Norge. Detta gäller allt från språkkunskaper och utbildning till arbete, inkomst och levnadsförhållanden.

Text: Sebastian Dahlström
Photo: Martin Thaulow