Segregationen i Sverige har ökat

–Segregation handlar om att människor med olika bakgrund lever skilda från varandra. Segregation blir ett problem när den leder till alltför stora skillnader i uppväxt- och levnadsvillkor. Då blir det svårare för människor att nå sin fulla potential och vi blir fattigare som samhälle, säger Anders Kessling, direktör på Delmos.

Regeringen har gett Delmos i uppdrag att visa hur den socioekonomiska boendesegregationen i Sverige har utvecklats. Resultatet presenteras i myndighetens årsrapport för 2021. Det är första gången som segregationen i Sverige nu mäts så brett.

Delmos rapport visar att den socioekonomiska boendesegregationen har ökat under perioden 1990 till 2018. Det är höginkomsttagarna och låginkomsttagarna som bor mest segregerat. Under hela perioden är höginkomsttagarna den grupp som bor mest åtskild från människor i andra inkomstgrupper men utvecklingen har varit störst för låginkomsttagarna. Nu bor de olika grupperna nästan lika segregerat.

–Sannolikheten att vi träffar personer som inte tillhör samma grupp som oss själva där vi bor har blivit mycket mindre de senaste 30 åren. Det riskerar att försämra sammanhållningen i samhället, säger Anders Kessling.

Nästan 60 procent av Sveriges befolkning bodde år 2018 i en kommun som var mer segregerad än vad den genomsnittliga nivån i riket var år 1990.

–Segregationen är inte bara ett storstadsfenomen, trots att den ofta framställs så. Stora delar av Sveriges befolkning bor i segregerade kommuner, där människor med olika inkomst bor i olika bostadsområden. Mer än hälften av Sveriges kommuner har exempelvis ett eller flera områden med socioekonomiska utmaningar, säger Anders Kessling.

Delmos har också haft i uppdrag att tillsammans med Statistiska centralbyrån (SCB) ta fram ett rikstäckande socioekonomiskt index. Utifrån detta index har myndigheterna definierat fem olika typer av områden, från områden med mycket stora socioekonomiska utmaningar till områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar. Syftet med dessa områdestyper är att kunna analysera hur förutsättningarna för människor skiljer sig åt mellan olika bostadsområden.

–Det har tidigare inte funnits en vedertagen definition av områden utifrån socioekonomiska förutsättningar. Områdestyperna kommer att ge myndigheter, kommuner och andra beslutsfattare bättre förutsättningar att samordna verksamheter och insatser och därmed skapa förändring, säger Anders Kessling.

Delmos resultat visar att boende i områden med socioekonomiska utmaningar generellt sett har en lägre utbildningsnivå, arbetar i lägre utsträckning, har lägre inkomster, i högre grad bor i hyresrätt samt lever på mindre genomsnittlig bostadsyta än boende i andra typer av bostadsområden.

–Skillnaderna mellan olika typer av områden är stora. När det exempelvis kommer till andelen boende som förvärvsarbetar är det 31 procentenheter som skiljer områden med stora socioekonomiska utmaningar och områden med mycket goda socioekonomiska förutsättningar åt. Det tyder på att platsen har betydelse för människors livschanser, säger Anders Kessling.

De senaste åren, sedan 2012, har segregationen minskat något, men det är allt för tidigt att prata om ett trendbrott. Rapporten visar att förändring av olika områdestyper visserligen är trögrörlig, men inte omöjlig.

–Segregationen är ingen naturlag, den går att bryta. Delmos har med rapporten bidragit med en metod för hur man kan mäta och följa segregationen. Det kan ligga till grund för många aktörer som ska arbeta med att minska och motverka segregation, säger Anders Kessling.

Texten är hämtad från Delmos hemsida