Ny rapport – Pandemins påverkan på arbetsmarknadsintegrationen

Trots att många nordiska länder redan står inför allvarliga utmaningar gällande arbetsmarknadsintegrationen av utrikes födda, har arbetslösheten drabbat denna grupp hårdare än inrikes födda under pandemin. I rapporten, som genomförs inom ramen för Nordiska ministerrådets projekt Nordisk samverkan om integration, kartläggs hur sysselsättningen och arbetslösheten bland utrikes födda har utvecklats under pandemin, i jämförelse med den inrikes födda befolkningen. Rapporten bygger på den omfattande studien Integrating immigrants into the Nordic labour markets som Nordiska ministerrådet publicerade 2019.

Växande utmaning

Tidsperioden som analyserats inkluderar den första och andra vågen av pandemin år 2020. Analyserna bygger till största delen på den europeiska arbetskraftsundersökningen (AKU), som är den största europeiska urvalsundersökningen för hushåll med 35 deltagande länder.
– I hela Norden ökade arbetslösheten efter pandemins början på grund av en ökning av antalet arbetssökande, orsakad av permitteringar, utebliven förlängning av tillfälliga anställningar och en minskning av antalet nyanställningar. I alla nordiska länder och EU har arbetslösheten drabbat utrikes födda hårdare än inrikes födda. Rapporten bekräftar att gruppen utrikes födda ställs inför ännu större utmaningar under pandemin, säger en av rapportförfattarna Nora Sánchez Gassen.

Sverige och Island – särskilt ojämlika

I en europeisk jämförelse rankas Sverige och Island särskilt högt när det gäller pandemins ojämlika inverkan på integrationen av invandrare på arbetsmarknaden. Ökningarna var särskilt kraftiga på Island, från 5 % under första kvartalet 2020 till 18 % i slutet av året. I Sverige ökade arbetslösheten från 15 % i slutet av 2019 till 20 % under hösten 2020. Den totala arbetslösheten nådde sin kulmen hösten 2020 och minskade igen under slutet av året i alla nordiska länder utom Island. En orsak till den kraftiga ökningen i Island är att många invandrare arbetar inom turistnäringen som har påverkats starkt av nedstängningar och reserestriktioner.
– Många invandrare i Island har arbetat inom turismsektorn som nästan avstannade helt. Fortfarande kan vi hoppas att dessa arbeten kommer tillbaka när restriktioner lättar och turismen återstartar, vilket är en ljusglimt. Sverige däremot, har sedan tidigare relativt få jobb utan krav på särskild yrkesutbildning, högre kollektivavtalad minimilön i flera sektorer jämfört med övriga nordiska länder, och har även tagit emot många nyanlända under de senare åren, säger Sánchez Gassen. Utrikes födda med låg utbildning hade det svårt i konkurrensen på arbetsmarknaden redan före pandemin.

Nya rekordnivåer

Risken att drabbas av arbetslöshet varierar beroende på ålder, kön, födelseregion, utbildningsnivå och anställningssektor. I rapporten analyseras dessa sociodemografiska faktorer för att se hur de påverkade sysselsättningen och arbetslösheten under pandemin. Arbetslösheten bland utrikes födda utanför EU-området har sammantaget varit högre än för andra befolkningsgrupper under pandemin. Skillnaden har delvis kopplats till utbildningsnivå. I Sverige har den nuvarande ojämlikheten ökat under pandemin, där arbetslösheten bland invandrare från tredjeländer når nya rekordnivåer.
– Högre andel utrikes födda arbetar i utsatta sektorer som turism, hotell- och restaurangbranschen, och är mer benägna att ha jobb som kräver lägre utbildning – arbeten som alltmer försvinner i Sverige, konstaterar Sánchez Gassen. De har i högre grad tillfälliga kontrakt, mindre arbetslivserfarenhet och saknar nätverk. Den digitala förflyttningen av språkkurser och arbetsträning samt högre andel smittade av Covid-19 är övriga faktorer till ojämlikheten.

Särskilda integrationsåtgärder krävs

I rapporten konstateras att ett särskilt fokus på utrikes födda arbetstagare krävs för att få dem tillbaka i arbete och för att förebygga långsiktiga ojämlikheter gällande inkomst, karriärutveckling och sysselsättningsmöjligheter.
– Riktade stödåtgärder till hotell, restaurang- och turismsektorn kan vara en möjlighet för att återskapa de arbeten som försvann, där många arbetstagare var utrikes födda som blev först att förlora sina jobb. Språkkurser bör snabbt återinföras för nyanlända som inte behärskar värdlandets språk eller saknar grundläggande utbildning. Om invandrare kan få utbildningen, praktiken och kompetensen som krävs på arbetsmarknaden, särskilt i Sverige, bör deras möjligheter till arbete öka, menar Sánchez Gassen.  

Framtidens arbetstagare i riskzonen

De första europeiska forskningsresultaten pekar även på en risk att många barn till invandrarföräldrar har halkat efter sina infödda klasskamrater i studieresultat under distansundervisningen. Detta för att barn till invandrarföräldrar i genomsnitt har mindre utrymme för studiero. Om nyanlända föräldrar har bristande språkkunskaper kan de också ha sämre förutsättningar att stötta sina barn i studierna hemifrån, jämfört med infödda föräldrar.
– Offentliga investeringar och intensiva utbildningsåtgärder krävs för att dessa barn inte ska drabbas av sämre utsikter på arbetsmarknaden än barn med infödda föräldrar. Bristen på lämpliga stödåtgärder kan leda till långsiktiga negativa konsekvenser både för utrikes födda och deras barn, men också för den sociala sammanhållningen i de nordiska samhällena. Vi har en åldrande befolkning, säger Sánchez Gassen. Unga i Norden behöver få en jämlik chans att bidra.

Ökad chans till integration

Nora Sánchez Gassen poängterar att det finns tecken på att sysselsättningsgraden långsamt har ökat igen i slutet av 2020 även för utrikes födda, exempelvis i Sverige och Danmark. Hon lyfter fram utrikes födda kvinnor som en grupp som kan få ökade chanser till integration. Inom äldreomsorg, utbildning och hälso- och sjukvård förväntas efterfrågan på arbetskraft även fortsättningsvis vara på en hög nivå. I flera nordiska länder var sysselsättningsgraden för utrikes födda kvinnor dessutom högre under juli-september 2020 än under samma period 2019, visar rapporten.
– Statistik i rapporten tyder på att utlandsfödda kvinnors sysselsättning har ökat under vissa perioder av pandemin i några länder, vilket är hoppfullt och förtjänar ytterligare analys och forskning. En möjlig förklaring kan vara att kvinnor kommer ut på arbetsmarknaden för att säkerställa familjens inkomst. Genom tidigare ekonomiska kriser i Europa ser vi att kvinnor som lever i en traditionell arbetsfördelning, försöker komma ut i arbete när makens inkomst blir mindre säker. Pandemin kan därmed innebära en chans till integration för utrikes födda kvinnor.

Författare till rapporten:
Nora Sánchez Gassen, Oskar Penje, Bernt Bratsberg, Oddbjørn Raaum, Knut Røed, Per Skedinger och Olof Åslund.