Ny forskning: Möten mellan flyktingar och professionella formar tilliten

Liselott Sundbäck är Forskardoktor i Mobile Futures och Livics projekten vid Åbo Akademi. 

Varför är institutionella möten så viktiga för tilliten?

Tillit och misstro är centrala, men komplexa fenomen i den nordiska välfärdsstaten. Det är därför viktigt att undersöka fenomenet tillit i institutionella möten eftersom dessa är en viktig del av vardagslivet för flyktingar. Här förhandlar flyktingar om uppehållstillstånd, samt tjänster och förmåner relaterade till etableringen i det nya landet.  

Min forskning visar på att tilliten är kontextuell, dynamisk och föränderlig. Därför är just mötet mellan flyktingar och professionella vid olika institutioner i välfärdsstaten centrala för hur tilliten formas.

För en flykting som har dåliga erfarenheter från tidigare myndighetsmöten kan positiva erfarenheter återskapa tillit genom så kallade korrigerande möten. På samma sätt kan också negativa erfarenheter av professionella möten i välfärdsstaten, till exempel vid asylintervjun, inverka på tillitsminnet för kommande institutionella möten.

Faktorer som inverkar på tilliten 

Forskningen visar att flera kritiska faktorer påverkar flyktingars tillit. Tillräcklig information om det komplexa systemet, rättvis behandling och delaktighet i processen, hur flyktingarna upplever att de professionella litar på dem som kunskapsproducenter, det vill säga litar på deras kompetens och berättelser, har visat sig spela stor roll. Det framgår också att vänligt bemötande, empati och bekräftelse spelar en viktig roll i att stärka tilliten.  

Även professionella inom socialtjänsten och sysselsättningstjänsten intervjuades i forskningen. Resultaten påvisar att de professionella bygger tillit genom att öppna upp det komplexa systemet, samt genom att visa empati och vara lyhörda. För de professionella var tillitsrelationen central, eftersom den innebär att flyktingarna delar med sig av information om t.ex. hälsotillstånd vilket är centralt för att kunna vägleda klienten vidare.  

Tidsbrist och tredje personer 

De professionella uppmärksammande en rad faktorer som påverkar tilliten negativt, bland annat de neoliberala förändringar som skett i välfärdsstaten och hur kravet på effektivitet resulterar i att de har mindre tid att bygga en tillitsrelation och förklara det komplexa systemet. I vissa fall gör tidigare dåliga erfarenheter hos klienterna det svårt att bygga upp tilliten i de korta mötena. Slutligen lyfte både flyktingarna och de professionella fram hur tredje personer, som till exempel tolkar, goda män, representanter för andra institutioner eller kompisar inverkar både positivt och negativt på tilliten.  

För att förstå komplexiteten i hur tillit formas i institutionella möten behöver vi förstå att tilliten grundas på olika, varierande faktorer. Tillitserfarenheterna är centrala för att flyktingar ska skapa tillitsrelationer till de professionella och i förlängningen även till institutioner. Dessa relationer är centrala för att stöda integrationen. Samtidigt innebär tillit alltid en risk för flyktingarna som är i en strukturellt utsatt maktposition i förhållande till professionella. Av denna anledning behöver professionella förstå denna utsatta position och använda tilliten för att på bästa sätt stöda flyktingarnas delaktighet.  

Artikeln är skriven av Liselott Sundbäck,

Forskardoktor i Mobile Futures och Livics projekten vid Åbo Akademi.