Maha Fayed: “För utomeuropeiska mammor handlar det inte bara om att hitta ett jobb. Det handlar om att först och främst skapa en fungerande vardag.”

Att lära mig svenska, att följa lokala nyheter, att vara stolt över mig själv och min identitet, att våga vara öppen och nyfiken och att hela tiden vilja lära mig nya saker, och att resa mig igen efter att jag fallit, har varit helt avgörande för mig, säger Maha Fayed.

“För utomeuropeiska mammor handlar det inte bara om att hitta ett jobb. Det handlar om att först och främst skapa en fungerande vardag.”

En av de största utmaningarna för invandrade mammor är att skapa en stabil vardag för familjen i det nya hemlandet. Detta innebär ofta att de måste fokusera helt på familjelivet innan de kan börja tänka på arbetslivet. Fayed förklarar att det för många handlar om att först bygga upp en grundläggande känsla av trygghet innan de ens kan överväga att söka arbete.

– För utomeuropeiska mammor handlar det inte bara om att hitta ett jobb. Det handlar om att först och främst få en fungerande vardag – att ordna boende, hitta förskola, lära sig språket och integrera sig i samhället. Det är en lång process, säger Fayed.

Förutom de praktiska och språkliga utmaningarna påverkar också kulturella normer utomeuropeiska mammors möjligheter att delta i arbetslivet i det nya landet. Utrikesfödda kvinnor bär ofta ett större omsorgsansvar för barn och hem än män, vilket påverkar deras möjligheter att delta i arbetslivet.

För kvinnor med lägre utbildning från sina hemländer är det inte heller självklart att deras kompetens erkänns i det nya hemlandet. I Norden är arbetsmarknaden ofta tuff för utrikesfödda kvinnor, och många invandrare tar emot arbeten som inte motsvarar deras kvalifikationer. Enligt statistik från Statistiska centralbyrån (SCB) är utrikesfödda ofta överkvalificerade för de jobb de har, vilket belyser det strukturella problemet på arbetsmarknaden.

Synen på föräldraskap och kulturkrockar

En annan aspekt som påverkar utrikesfödda mammors möjlighet att komma in på arbetsmarknaden är de kulturella skillnaderna och synen på föräldraskap mellan födelselandet och det nya hemlandet. Fayed förklarar att många kvinnor, särskilt de som kommer från länder där familjeansvaret traditionellt vilar på kvinnorna, känner en press att fortsätta hålla fast vid dessa traditioner även i det nya hemlandet. Då kan det vara svårt att samtidigt jobba på heltid.

– När man börjar på ett nytt jobb är den inledande perioden väldigt intensiv och kräver mycket energi, samtidigt som man då ska ordna med transport och etablera ett fungerande vardagsliv. Detta kan vara särskilt utmanande för utrikesfödda mammor och leder i förlängningen till att papporna får bära ansvaret för att försörja familjen, medan mammorna satsar mer på hushållsarbete och utbildningar som språkkurser, säger Fayed.

Vikten av positiva integrationsexempel

Fayed ser ändå positivt på möjligheterna för utrikesfödda kvinnor att etablera sig på arbetsmarknaden – om bara rätt stöd finns. Hon betonar vikten av att synliggöra positiva exempel på migration och integration, samt vikten av att förändra narrativet kring migration och integration och att reagera när debatten blir för ensidig. Det är viktigt att bemöta negativa berättelser om migration och lyfta fram också positiva exempel. Positiva exempel kan både inspirera och sporra dem som försöker ta sig in på arbetsmarknaden, men också skapa en bättre förståelse för integration i hela samhället.

– I en värld präglad av desinformation och polarisering blir människor lätt partiska. När negativa och ofta ogrundade berättelser sprids, och vi konsumerar innehåll utan att kritiskt granska det, förvärras detta problem. Detta leder till en obalans i debatten, särskilt när det gäller frågor som invandring och integration. Vi ser nu att politiska åtgärder stramar åt migrationsflöden, och dessa beslut talar till våra rädslor snarare än våra möjligheter, säger Fayed.

En hållbar integration kräver gemensamma insatser

För att verkligen skapa en socialt hållbar nordisk region, enligt de mål som satts upp av Nordiska ministerrådet, krävs samarbete mellan myndigheter, arbetsgivare och civilsamhället. Fayed betonar att en framgångsrik integration handlar om att ge rätt verktyg och stöd för att skapa möjligheter både för individer och för samhällen. Det handlar om att skapa ett samhälle där vi inte bara ser migration som ett problem, utan som en möjlighet att bygga något starkare, mer inkluderande och mer hållbart för alla.

Maha Fayeds egna erfarenheter är ett tydligt exempel på att integration och inkludering inte bara är möjligt, utan också kan vara en väg till framgång. Men för att fler ska få möjlighet att lyckas, måste både strukturella hinder och negativa narrativ om migration förändras.

För mig har det varit avgörande att jag fått delta i initiativ som Svenska med Baby och Yrkesdörren. Dessa har inte bara hjälpt mig att lära mig svenska, utan också gett mig ett nätverk och en känsla av tillhörighet, säger Fayed.

Maha Fayed kom till Sverige i slutet av 2016 med en 8 månaders baby. Hon jobbar som Kommunikatör på Svenska institutet.