Hälsa hos personer som är utrikes födda – skillnader i hälsa utifrån födelseland

Gruppen utlandsfödda är heterogen och det finns skillnader i hälsa mellan personer från olika födelseregioner. Rapporten visar att vistelsetiden i Sverige har viss betydelse för hälsan. Rapportens huvudsakliga resultat är att:

• Så kallade välfärdssjukdomar som diabetes, högt blodtryck och övervikt och fetma är vanligare bland utrikes födda som bott i Sverige i fem år eller mer jämfört med personer som bott kortare tid än fem år.
• Ensamkommande barn och ungdomar har i högre utsträckning fått psykiatrisk vård jämfört med andra unga som kommit till Sverige och jämfört med inrikes födda.
• Personer som är födda i Norden (utom Sverige) har högre dödlighet i vanliga cancerformer och sjukdomar i cirkulationsorganen än personer från andra länder, medan dödligheten är lägre bland dem som är födda i Europa (utom Norden).
• Det är sedan tidigare känt att personers livsvillkor påverkar hälsan. Arbetslöshet, låg utbildningsnivå och sämre ekonomiska förutsättningar påverkar hälsan negativt. Utlandsfödda har generellt sämre livsvillkor än inrikes födda när det gäller utbildningsnivå, arbetslöshet och sämre ekonomi vilket kan påverka hälsan negativt.
• Levnadsvanorna varierar mycket. Personer som är födda i Sverige och övriga Norden har i större utsträckning en riskkonsumtion av alkohol än personer från andra delar av världen. Män har också i högre utsträckning riskkonsumtion av alkohol än kvinnor, oavsett födelseregion.

Bland kvinnor är daglig tobaksrökning vanligast bland personer som är födda i Norden (utom Sverige) och Europa, och minst vanligt bland dem från Sverige och utanför Europa. Bland män är andelen högst bland personer som är födda utanför Europa och lägst i gruppen inrikes födda.

Rapporten är ett kunskapsunderlag för i första hand regeringen, men också för politiker och tjänstemän på regional nivå. Rapporten kan även vara relevant för andra statliga myndigheter med intresse för folkhälsofrågor och ojämlikhet i hälsa. Hälso- och sjukvården och andra områden i samhället som arbetar för att främja hälsa och förebygga ohälsa, och ge förutsättningar för en god hälsa på lika villkor, kan använda rapporten som underlag i sitt arbete.

Författare: Folkhälsomyndigheten