Norska ungdomar kräver att regeringen lyssnar bättre

Redan 2020 började de europeiska barnombuden ett arbete med just barnrättighetsvärderingar – något som både regeringar och myndigheter i Norden hade kunnat använda när de fattade beslut under coronakrisen men som det visar sig att de inte gjort. En barnrättighetsbedömning ska säkerställa att positiva och negativa konsekvenserna av förslag till lagar och andra åtgärder för att uppfylla barns rättigheter kommer upp innan slutgiltiga beslut fattas.

Norge är ett av de nordiska länderna som tidigt införde restriktioner som påverkade barn och unga i hög grad, till exempel så stängde skolorna helt redan i mars 2020. Och nu ställer norska ungdomar krav på att bli lyssnade på. Det efter över ett år med covid-restriktioner, som de menar drabbade dem hårt. Ungdomarna menar att ingen lyssnade på hur restriktionerna påverkade dem. En sak som de unga lyfter fram i en ny rapport är avsaknaden av fysisk rörelse, som påverkat både deras psykiska och fysiska hälsa.

– Under coronapandemin införde regeringen i Norge restriktioner utan att först ha värderat hur de restriktionerna skulle påverka rättigheterna till barn och ungdomar, säger Kersti Botnan Larsson, seniorrådgivare på norska barnombudet.

Rättigheter togs inte tillvara

I rapporten, Det er forskjell på hva du går glipp av på et år når du er 16 og når du er 45, som det norska barnombudet släppt framgår tydligt hur norska ungdomar skulle ha velat bli inkluderade i de beslut som togs när covid-19-pandemin slog mot Norge. Det speciella med rapporten är att det är femton ungdomar runt om i Norge som skrivit den. I rapporten framgår en mängd saker som den norska regeringen och kommunerna skulle ha kunnat göra annorlunda när den fattade beslut kring restriktioner som påverkade barn- och ungas liv och rättigheter i hög utsträckning. Ett sådant beslut var att stänga skolorna i Norge redan den 12 mars 2020.

– Våra rättigheter tillvaratogs inte. Nu när vi har kommit tillbaka till skolan är det tydligt att vi har kunskapsluckor som måste fyllas i. Och det finns fortfarande elever som har undervisning digitalt eftersom smittspridningen är högre bland oss unga. Det är väldigt viktigt att undervisningen anpassas till en digital form, säger Ina, en av de unga som varit med och skrivit rapporten.

Fysisk och psykisk hälsa påverkades

En annan sak som lyfts fram i rapporten är hur barn och ungas fysiska och psykiska hälsa påverkades i stor utsträckning. Många fick en mycket minskad fysisk tillvaro, men även aktiviteter som musik och teater påverkades. Ungdomarnas sociala liv påverkades också när fritidsgårdar stängdes och det fanns färre arenor där de kunde mötas.

– Det har varit väldigt svårt att upprätthålla de sociala kontakterna med vänner och för de barn och unga som har familj i andra länder. Det är viktigt att ta med barn och unga så att vi kan få säga hur olika restriktioner påverkar våra liv, säger Maren, som också är en av de som varit med och skrivit rapporten.