Webbenkäten UngMap används i Danmark för att kartlägga hur skolungdomar mår. Den har blivit ett verktyg för skolor att visa vilka problem deras elever upplever och vilka resurser de behöver från kommunen.
UngMap är Danmarks mest använda screeningverktyg inom missbruksbehandlingen av unga under 18 år. Verktyget är egentligen utvecklat för att kartlägga hur ungas bruk av alkohol och narkotika förhåller sig till deras generella trivsel. Frågepaketet är insamlat från ett antal olika screening- och interventionsverktyg, men utgår från tanken om att ungas nätverk och trivsel har en stor inverkan på bruket av alkohol och narkotika. Själva verktyget består av en elektronisk enkät och ett datorprogram som behandlar materialet.
De unga som når missbruksbehandlingssystemen i Danmark är i stor utsträckning de som har vad man kan kalla externaliserade problem. Det är de som kan ha svårt att koncentrera sig och lätt råka in i konflikter, slagsmål och skolkar från skolan. En annan grupp är unga med internaliserade problem, som depression och ångest, säger Mads Uffe Pedersen, professor vid Center for Rusmiddelforskning vid Aarhus universitet, som har utvecklat UngMap.
– Vi har två grupper av unga. Gruppen med utåtriktade problem är de som ofta knyts till drogmissbruk. Ser vi vem som kommer till behandlingär det just den här gruppen och det är också de som är svårast att hålla kvar i behandling, säger Pedersen.
UngMap som politiskt verktyg
Skolorna har använt UngMap politiskt för att visa vilka unga de har i sin klass och vilka resurser de har behov av för att hjälpa dem som har problem, säger Pedersen.
Skolorna är pressade ekonomiskt och kommunen ska spara. Skolorna har använt undersökningen för att bevisa för politikerna att de behöver resurser för att förbättra elevernas välmående. Pedersen konstaterar att den även har ökat lärarnas intresse för elevernas hälsa.
– Vi har fokuserat på att enkäten inte ska belasta skolorna. Skolorna använder bara en timmepå själva UngMap-undersökningen och det är det enda de behöver göra. Men resultaten har skapat ett intresse bland lärarna i skolorna och gett dem en inblick i hur deras elever mår, säger Pedersen.
Julius von Wright
redaktör popNAD