Självstyrelse och unika förutsättningar för rusmedelsförebyggande; Ålands nya ANDTS-program

Konsumtionsmönstren på Åland visar både likheter och skillnader jämfört med övriga Finland. En ansenlig del av den alkohol som konsumeras på Åland kommer från kryssningsfartyg som dagligen angör Åland, och på vilka det säljs skattefria alkoholdrycker. Ålands statistikmyndighet ÅSUB uppskattade den totala alkoholkonsumtionen år 2021 till 7,9–8,2 liter 100-procentig alkohol per ålänning 15 år och äldre, vilket är något lägre än motsvarande uppskattningar för Finland och Sverige.

Enligt undersökningen Hälsosamma Finland (THL) var likaså andelen 20–64 åringar som använde för mycket alkohol något lägre på Åland jämfört med hela Finland (25 procent jämfört med 29 procent). Bland personer 65 år och äldre var däremot andelen något högre på Åland (34 procent jämfört med 32 procent). För mycket alkohol, definierades enligt poäng i AUDIT-C som 20–64-åriga män med minst 6 poäng och kvinnor med minst 5 poäng, samt som personer 65 år och äldre med minst 4 poäng.

Avseende tobaks- och nikotinvanor rapporterade 8 procent av den vuxna åländska befolkningen regelbundet bruk av snus år 2021 i ÅSUB:s undersökning, medan 6 procent dagligen rökte tobak år 2022, enligt Hälsosamma Finland.

När det gäller narkotikaanvändning har Institutet för hälsa och välfärd (THL) sedan år 2018, och senast år 2024, analyserat rester av narkotika i avloppsvattnet på Ålands centralorter. Resultaten tyder på att den totala förekomsten av narkotika motsvarar nivåerna i små till medelstora städer i övriga Finland, men att typerna av narkotika på Åland har likheter med de som förekommer i större städer i Finland, med en högre andel kokain.

Gällande spel om pengar uppgav 39 procent av vuxna att de spelat om pengar under de senaste tolv månaderna, varav 4 procent upplevde att spelandet kunde utgöra ett problem, i ÅSUB:s undersökning år 2021.  Ålands Penningautomatförening (Paf), har med landskapsregeringens tillstånd ensamrätt att på Åland bedriva kasinospel, vadhållning och att hålla spelautomater.

Självstyrelsens påverkan på det förebyggande arbetet

En särskild egenhet i Ålands förebyggande arbetet är dess koppling till självstyrelsen. Ålands parlament, lagtinget, har inom ramen för självstyrelsen, behörighet att stifta lagar inom flera centrala områden som berör rusmedelsförebyggande arbete, såsom försäljning av tobaksrelaterade produkter samt frågor inom social- och hälsovård. Däremot saknar lagtinget motsvarande behörighet över detaljhandel med alkohol och reglering av narkotiska ämnen.

Denna begränsning kan försvåra landskapsregeringens möjligheter att utveckla och driva en enhetlig politisk linje i frågor som rör rusmedelsförebyggande arbete. Trots detta har Åland framgångsrikt arbetat fram riktlinjer för att minska skadeverkningar kopplade till både rusmedel och spelrelaterade problem.

Beredning och mål

Enligt tradition har beredningen av landskapsregeringens politiska program om rusmedelsförebyggande skett med parlamentarisk förankring. Programmet för perioden 2025 – 2028 bygger på det arbete som en parlamentarisk kommitté utförde år 2021 för att kunna formulera förslag på politiska mål.

Det ANDTS-politiska programmet för 2025 – 2028 omfattar ett övergripande mål och sex delmål av långsiktig karaktär. Det långsiktiga målet, vilket stått oförändrat sedan år 2022, är

Delmålen har utvidgats över tid. År 2017 inkluderades spel om pengar som en del av målen, då det tidigare mer åtgärdsfokuserade handlingsprogrammet mot risk- och missbruk 2013 – 2016 (ANDT), revideras som helhet.

Programmet för 2025–2028 har i förkortad lydelse följande delmål:

Särskilt betonas vikten av att stärka skyddsfaktorer och tidigt förebygga riskfaktorer som kan leda till ANDTS-relaterade skadeverkningar, såväl för brukare, anhöriga som samhället i stort.

Nya dimensioner

En nyhet i det politiska programmet för 2025 – 2028 är att mål för att förebygga skadliga digitala vanor, särskilt bland barn och ungdomar, nu inkluderas. Detta sker i ljuset av det ökade fokuset i samhället på barns skärmanvändning samt användningen av digitala och sociala medier. Det finns ett växande behov av att följa dessa vanor, särskilt där de kan ha negativa konsekvenser för barns välmående.

I det nya programmet framhävs även vikten av att uppmärksamma psykisk ohälsa och samsjuklighet, samt en ökad svårighet att dra gränser mellan digitala spel och spel om pengar.

Nya tobaks- och nikotinprodukter har skapat utmaningar i att uppnå landskapsregeringens tobaksförebyggande mål, och har lett till att vissa definitioner i programmet förtydligats. Det långsiktiga målet för tobaksförebyggande är ett rökfritt Åland år 2030, följt av ett tobaksfritt Åland år 2040. Detta innebär att mindre än 5 procent av den vuxna befolkningen ska röka eller använda tobaksprodukter, inklusive alla nya tobaks- och nikotinrelaterade produkter, exklusive läkemedel.

Från politik till praktik

För att uppfylla de politiska programmens målsättningar bereds även separata åtgärdsprogram som omfattar landskapsregeringens förvaltning, landskapsmyndigheter samt av landskapsregeringen finansierade funktioner och projekt. Under de senaste åren har åtgärderna inkluderat revidering av alkohol- och tobakslagstiftning, främjande av screening inom hälso- och sjukvården, samt åtgärder för att förhindra försäljning av tobaksprodukter till minderåriga. Insatser för att stärka samordningen av det förebyggande arbetet på Åland som helhet har prioriterats.

Åtgärdsprogrammet för det nyligen antagna politiska programmet 2025 – 2028 har ännu inte beretts. Trots detta har flera insatser som ligger i linje med programmets mål redan planerats eller är på väg att förverkligas. Ett exempel på detta är att landskapsregeringen i mars antog rekommendationer för barn och ungas digitala vanor på fritiden, vilka riktar sig till både vårdnadshavare och ungdomar.

De senaste två programmen har även inkluderat en funktion för att följa upp delmålen. I praktiken innebär detta att en särskild parlamentarisk kommitté fått i uppdrag att följa upp de statistiska indikatorer som är kopplade till varje delmål i programmet. I anslutning till programmet arbetar även en samverkans- och referensgrupp, bestående av en bred skara samhällsaktörer inom området. Gruppen har i uppdrag att både idka operativ samverkan och kunskapsutbyte, samt att bistå med kvalitativa lägesbilder till landskapsregeringen och nämnda parlamentariska kommitté.

Ett område i utveckling

Det finns således ett långsiktigt och etablerat arbetssätt på Åland, på landskapsnivå, för att arbeta ANDTS-förebyggande i både politik och praktik, främjat av en större handlingsfrihet än i områden utan självstyre. Behovet av att samordna de begränsade resurserna på ett brett och inte alltid så enkelt aktörsfält är dock troligen en lika stor utmaning på Åland som i de nordiska länderna.

ANDTS-förebyggande kan vidare ses i ett större sammanhang. Under de senaste åren har ett stort antal andra program, strategier och projekt med direkt relevans för förebyggande av rusmedel och spel har utvecklats inom olika områden, inte minst Ålands första folkhälsostrategi lanserad år 2023. Det förenande målet är att driva utvecklingen vidare för ett ökat välmående och en bättre hälsa.