Nya samarbetsformer beaktar åländska särdrag i ANDTS-arbete
Alkohol, NarkotikaSanna Roos, forskningschef Publicerad 30 nov 2022
Regionala särdrag kan bidra med stora utmaningar när alkohol- och narkotikabruket kartläggs på lokal nivå. I synnerhet förebyggande arbete bland unga förutsätter lokalt kunnande som präglas av systematiskt och målmedvetet samarbete.
Ålands geografiska placering i Östersjön gör landskapet till en viktig knutpunkt för färjetrafik mellan Sverige och Finland, samt mellan Sverige och Estland. Då färjorna även fungerar som det främsta transportmedlet för personer bosatta i landskapet blir taxfreeförsäljningen av alkohol och tobaksprodukter lätt tillgängliga för dem som reser till eller från Åland. Studier om alkohol-, narkotika-, doping-, tobak- och spelvanor (ANDTS) bland ålänningar har visat att en omfattande del av den alkohol som ålänningar konsumerar införskaffas genom taxfreeinköp. Detta medför utmaningar bland annat för beräkning av den totala alkoholkonsumtionen i landskapet, och därmed även för uppföljning av alkoholkonsumtionen bland befolkningen. Som en självstyrande region med drygt 30 000 invånare är det viktigt att kunna beakta det lokala perspektivet i olika initiativ kring ANDTS-arbetet och uppföljningen av dessa.
De åländska aktörerna kompletterar varandras kunnande
Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB) är en oberoende statistikmyndighet som bedriver forskning och utredningsverksamhet och som sedan 2011 har följt upp trender i ANDTS-vanorna bland vuxna på Åland. De resultat som ÅSUB sammanställer och presenterar har använts bland annat som underlag för landskapetsalkohol-, narkotika-, dopings-, tobaks- och spelpolitiskt program. Undersökningar om ANDTS-vanorna i landskapet har genomförts även innan, sedan 1980, och för vissa uppgifter finns relativt långa tidsserier som visar på den utveckling som skett. Bland annat har alkoholkonsumtionen i befolkningen skiftat från starka till svaga alkoholdrycker samtidigt som nya tobaksprodukter, exempelvis e-cigaretter, har introducerats.
En central aktör i det regionala ANDTS-arbetet är Folkhälsan på Åland vars främsta uppgift är att bidra till bättre livskvalitet och hälsa för ålänningarna. ANDTS-arbetet som Folkhälsan på Åland bedriver består både av förebyggande och samordnande verksamhet och organisationen har sedan 2019 samlat in uppgifter bland annat om alkohol- och narkotikavanorna samt tobaksbruk bland unga på Åland. De insamlade uppgifterna har presenterats bland annat i skolorna och under föräldramöten med målsättningen att leverera aktuella och dagsfärska uppgifter om hur situationen ser ut. ANDTS-arbetet som Folkhälsan på Åland bedriver har bland annat fungerat som grund för riktlinjerna för preventionsarbetet i åländska skolor. Kontakten till skolorna är viktig även för att kunna bemöta den oro som kan finnas bland elever, vårdnadshavare och skolpersonal gällande ungas ANDTS-vanor. Att det förebyggande arbetet och de eventuella åtgärderna följs upp systematiskt är en förutsättning för ANDTS-arbetets framsteg på Åland.
Både kontinuitet och flexibilitet möjliggörs genom den nya statistiken
ÅSUB och Folkhälsan på Åland genomförde under hösten 2022 ett gemensamt initiativ i form av ungdomsundersökning med fokus på ANDTS-vanorna bland unga på Åland. Huvudsyftet med undersökningen är att årligen sammanställa och analysera uppgifter om vanorna bland unga i årskurserna 7–9 i grundskolan samt årskurserna 1 och 2 i skolorna vid Ålands gymnasium. Uppgifterna från enkätundersökningen ger en bild av de områden som det förebyggande och samordnande arbetet borde rikta in sig på och enkätfrågorna beaktar i synnerhet de särskilda åländska förhållandena. Då färjetrafiken i en betydande utsträckning tillgängliggör taxfreealkoholen för personer bosatta på Åland, är det viktigt att enkätundersökningar om ANDTS-vanorna på Åland använder representativa, slumpmässiga urval som fångar omfattningen av den oregistrerade alkoholkonsumtionen, som inte syns i statsägda monopolet Alkos försäljningssiffror.
Bland annat attitydfrågorna bearbetas och uppdateras kontinuerligt, då forskningen visat att ungas attityder har en framträdande roll i de aktualiserade ANDTS-vanorna. Insamlingen av data skedde i början av läsåret genom en elektronisk enkät som besvarades av totalt 1 311 ungdomar. Samtliga skolor och årskurser som var relevanta för undersökningen var representerade. Resultaten efter utbildningsnivå är tillgängliga för skolorna och allmänheten, liksom en sammanfattning av hela svarsmaterialet har publicerats.
Flickornas tidiga alkohol- och tobaksbruk under lupp
Resultaten i ungdomsundersökningen visar att alkoholbruket ökar med årskurserna. Totalt 15 procent av eleverna i årskurs 7 har druckit alkohol medan motsvarande andel är 69 procent i årskurs 2 på gymnasiet. En markant större andel av flickorna jämfört med pojkarna uppger att de har druckit alkohol. Endast tre procent av eleverna i årskurs 7 har druckit sig berusade medan motsvarande andel är 58 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Trots att intensivkonsumtionen av alkohol (motsvarar 2,5 dl starksprit vid samma tillfälle) har minskat bland respondenterna i gymnasiet under det senaste året, förekommer berusningsdrickande, det vill säga att man dricker sig berusad minst en gång i månaden, i samtliga årskurser och bland både flickor och pojkar. De unga som rapporterar om berusningsdrickande mår oftare sämre än de svarande som aldrig dricker sig berusade. Berusningsdrickandet har även ett samband med riskbeteende i trafiken vilket innebär att man antingen har kört berusad eller åkt med en berusad förare.
Medan tobaksrökningen och snusandet har minskat bland unga på Åland har användningen av e-cigaretter ökat under det senaste året, och det är numera vanligare bland unga att ha använt e-cigaretter jämfört med tobak och snus. Andelen unga som någon gång rökt e-cigaretter är nio procent i årskurs 7 och 43 procent i årskurs 2 på gymnasiet. Redan i årskurs 9 har ungefär var fjärde elev åtminstone testat e-cigaretter. Totalt sett rapporterar flickorna oftare än pojkarna att de har rökt eller röker vilket gäller både tobak och e-cigaretter. Resultaten indikerar att det finns behov av tydlig information i synnerhet kring nya tobaksprodukter som intagit marknaden på Åland.
Även narkotikabruket ökar med årskurserna. I takt med att andelen unga som blir erbjudna och/eller vet någon som kan sälja narkotika ökar, ökar även andelen unga som har använt narkotika. En procent av eleverna i årskurs 7 har använt narkotika jämfört med elva procent i årskurs 2 på gymnasiet. Resultatet är relativt oförändrat sedan 2021. Andelarna som uppger att de blandat läkemedel och alkohol i berusningssyfte är ungefär lika stora som för narkotikabruket. Eftersom det endast finns två skolor på gymnasialnivå på Åland (lyceet och yrkesgymnasiet), kan bland annat kännedom om vem som kan sälja narkotika sprida sig brett bland unga. Var femte elev i årskurs 7 uppger att de har kännedom om vem som kan sälja narkotika jämfört med varannan ungdom i årskurs 2 vid gymnasiet.
Pojkar spelar mer regelbundet än flickor
Att spela mobil- och datorspel är relativt vanligt i samtliga årskurser. Pojkarna spelar mobil- och datorspel betydligt mer regelbundet än flickorna. Fler än var tredje pojke (34 procent) spelar flera timmar varje dag, medan endast drygt var tionde flicka (12 procent) spelar i samma utsträckning. Bland dem som spelar uppger knappt var femte svarande att det ingår pengar i spelandet. I samband med årets undersökning har ungas spelande väckt ytterligare frågor och en kartläggning av spel om pengar bland unga efterfrågas. Vad gäller ungas spelande finns goda möjligheter att anpassa och komplettera frågorna i nästa års ungdomsundersökning för att ytterligare kunna vidta åtgärder och arbeta förebyggande med ett starkt lokalt anpassat perspektiv.
Vad är viktigt i ANDTS-arbetet ur ungas perspektiv?
Enligt respondenternas kommentarer i ungdomsundersökningen borde det regionala ANDTS-arbetet bland annat satsa på information om vad som händer vid långvarigt missbruk och om riskerna med att testa narkotika för första gången. Flera unga beskriver oron som de känner för kamraters ANDTS-vanor och att det kan vara svårt att veta vad man bör göra i en sådan situation. Att lära sig motstå grupptrycket är enligt de svarande viktigt.
Det nya initiativet till samarbete kring undersökning av ANDTS-vanorna på Åland har visat sig kunna integrera det lokala kunnandet, erfarenheterna och perspektiven. Genom ett kontinuerligt samarbete inom ANDTS-områden skapas underlag och potential för förebyggande och samordnande arbete även i framtiden. Det långsiktiga ANDTS-arbetet i landskapet kommer att dra nytta av att mer systematiskt kunna beakta de åländska särdragen i arbetet, både på gräsrotsnivån och inom det politiska beslutsfattandet.
Artikeln är skriven av
Sanna Roos, Forskningschef vid Ålands statistik- och utredningsbyrå (ÅSUB)
på uppdrag av PopNAD.