Rusmedelsförebyggande arbete i Svenskfinland – en investering i jämlikhet och välmående

Finland är ett tvåspråkigt land där rätten till service på svenska tryggas i lagstiftningen. I verkligheten ser tillgången till svenskspråkiga tjänster dock mycket olika ut beroende på var i landet man bor. Idag växer en majoritet av de svenskspråkiga barnen och ungdomarna upp i kommuner där finska är det dominerande språket. Samtidigt är Svenskfinland ingen enhetlig region, utan präglas av regionala skillnader som till stor del beror på ojämlik tillgång till tjänster.

Modersmålet har stor betydelse för hur vi tar till oss information, bygger relationer och vågar prata om det som är svårt. Detta gäller i synnerhet känsliga teman som rusmedel, psykisk hälsa och relationer. För att rusmedelsförebyggande arbete ska nå fram och få effekt behöver det ske på barnens, familjernas och de professionellas eget språk. Därför är tillgången till svenskspråkigt rusmedelsförebyggande arbete inte ett komplement till servicen på finska, utan en förutsättning för jämlikhet.

Olika aktörer, olika roller

I dag finns flera aktörer som arbetar rusmedelsförebyggande i Svenskfinland. Kommunerna har ett lagstadgat ansvar, men resurser, kompetens och möjligheter att genomföra arbetet i praktiken varierar. EHYT r.f. verkar nationellt och erbjuder även svenskspråkiga insatser, men resurserna för det svenska arbetet, som redan tidigare utgjort endast en mindre del av helheten, har minskat ytterligare under de senaste åren på grund av indragna bidrag.

Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik r.f. (NHT), grundat 1905, spelar en central roll i det svenskspråkiga rusmedelsförebyggande arbetet. Med fortsatt finansiering från Social- och hälsoorganisationernas understödscentral (STEA) kan NHT fortsätta sin verksamhet i Svenskfinland. Samtidigt begränsar tillgängliga resurser verksamhetens räckvidd, vilket innebär att tyngdpunkten i praktiken ligger i Österbotten, trots att behoven även är betydande i Nyland och andra regioner. Knappa resurser skapar tyvärr en viss ojämlikhet: barns och familjers tillgång till förebyggande insatser avgörs i hög grad av var de råkar bo.

Breda perspektiv

I sin verksamhet arbetar NHT ur ett brett, modernt och evidensbaserat förebyggande perspektiv. Fokus ligger inte enbart på rusmedel i sig, utan på de faktorer som i vardagen stärker skyddsfaktorer och minskar riskfaktorer. Arbetet riktar sig till barn, unga, föräldrar, pedagoger och andra professionella och sker bland annat genom

• Inspirationslektioner i lågstadier
• Färdigt och lättanvänt material för skolor och småbarnspedagogik
• Stöd till föräldrar i samtal om relationer och rusmedel
• Föreläsningar för professionella samt
• Samarbete med andra aktörer

Resursbrist och konsekvenser

Ett problem inom det rusmedelsförebyggande arbetet är bristen på kontinuitet. Tillfälliga projekt, enskilda temadagar eller korta insatser räcker inte för att skapa bestående förändring. Genom att arbeta nära både barn och vuxna och utgå från vardagens verkliga behov strävar NHT efter långsiktiga lösningar som kan leva vidare i skolor, familjer och kommuner.

När svenskspråkigt förebyggande arbete saknas eller resurserna är otillräckliga påverkas inte bara individen, utan hela samhället. Barn som inte får stöd i att utveckla trygghet, känsloreglering och självkänsla löper större risk att senare råka ut för problem som kräver ett betydligt dyrare och mer krävande ingripande. Förebyggande insatser underskattas också ofta, trots att forskning visar att tidigt och förebyggande arbete lönar sig även ur ett samhällsekonomiskt perspektiv. När vuxna får rätt verktyg, när skolor har fungerande stödstrukturer och när barn får möjlighet att utveckla sociala och emotionella färdigheter minskar behovet av tyngre åtgärder längre fram.

Ett starkt rusmedelsförebyggande arbete på svenska är med andra ord inte enbart en satsning för en liten minoritet, det är en investering i hela regionens välmående. Lösningar som fungerar i Svenskfinland bidrar också till att stärka det rusmedelsförebyggande arbetet nationellt. Rusmedelsförebyggande arbete kräver långsiktighet, samarbete och tillgång till rätt språk. Det vinner alla på.

Artikeln är skriven av

Nina Långskog, vikarierande koordinator, Nykterhetsförbundet Hälsa och Trafik r.f.

på förfrågan av PopNAD