Alkoholforskningens finansiering och oberoende

Alkoholindustrin är en global tungviktare med stora ekonomiska resurser och politisk inflytelse. Det är därför inte förvånande att den också har ett intresse av att finansiera och påverka alkoholforskning för att kunna styra opinion och politiska vägval.

Redan 2009 identifierade professor Thomas Babor i en Addiction-artikel sju områden där alkoholindustrins inflytande över alkoholforskningen varit särskilt tydligt. Bland dessa fanns direkt finansiering av forskare och forskningscentra, sponsring av vetenskapliga tidskrifter och konferenser, forskning via branschorganisationer samt försök att påverka hur forskningsresultat kommuniceras och används i alkoholpolitiken. Sammantaget visar forskningen att industrins engagemang sällan är neutralt.

Frågan om trovärdighet 

Mot denna bakgrund betraktas alkoholforskning som finansieras av kommersiella aktörer ofta med skepsis. Oron handlar inte nödvändigtvis om rena manipulationer, utan också om mer subtil påverkan: vilka frågor som ställs, vilka metoder som används och hur resultaten tolkas. Därför har öppen redovisning av finansieringskällor och potentiella intressekonflikter blivit en självklar del av modern vetenskaplig publicering. 

Samtidigt är alkoholindustrins inflytande inte begränsat till forskningen. Inom politiken har industrin länge arbetat med så kallad policy substitution, det vill säga att förespråka mjukare styrmedel som informationskampanjer och frivilliga överenskommelser, snarare än åtgärder som visat sig effektiva ur folkhälsosynpunkt, såsom höga alkoholskatter och monopol. 

Monopolen 

I Norden kompliceras bilden av att alkohol säljs genom statliga monopol. Systembolaget i Sverige och Alko i Finland har t.ex dubbla uppdrag: att sälja alkohol, men också att bidra till att minska alkoholens skadeverkningar. 

Historiskt har dessa monopol varit aktiva inom alkoholforskningen. I Finland var Stiftelsen för alkoholforskning (ATS) mellan 1950 och 1996 nära knuten till Alko, innan strukturerna förändrades i samband med EU-inträdet. I dag är Alko fortfarande bidragsgivare till stiftelsen, men utan ägarinflytande. 

I Sverige delar Systembolagets alkoholforskningsråd varje år ut 10 miljoner kronor till alkoholforskning. För att hantera risken för intressekonflikter har rådet organiserats med fristående ledamöter, administration som är placerad någon annanstans, och tydliga ramar för verksamheten.  

I en tid av desinformation och förenklade budskap lyfts ofta den akademiska forskningen fram som särskilt viktig att värna. Samtidigt har offentliga resurser till alkoholforskning i flera nordiska länder minskat kraftigt de senaste åren. I den kontexten blir externa forskningsfinansiärer samtidigt både nödvändiga och eventuellt kontroversiella. 

Mot den bakgrunden riktas nu strålkastarljuset mot Systembolagets alkoholforskningsråd – och dess nya ordförande.  

Hallå där, Anna Raninen, nytillsatt ordförande för Systembolagets alkoholforskningsråd! 

Grattis till ordförandeposten! Kan du kort berätta vad Systembolagets alkoholforskningsråd gör och varför det finns?  

– Tack! Systembolagets alkoholforskningsråd finns till för att bedöma ansökningar och besluta om de medel till alkoholforskning, som Systembolaget avsätter varje år. 

Okej. Så Systembolaget säljer alkohol, men finansierar samtidigt alkoholforskning. Många kanske menar att detta per definition innebär en intressekonflikt. Hur bemöter du den kritiken?  

– Ja det är inte en helt ovanlig fråga, men Systembolaget är ett ovanligt bolag. Systembolaget har två uppdrag. Det ena och mest kända är att sälja alkohol med ensamrätt och ansvar och det andra uppdraget är att informera allmänheten om alkoholens skadeverkningar. För att göra det behöver man säkra att det finns forskning och kunskap som är relevant för Sverige, med vår lagstiftning och våra konsumtionsmönster.  

Hur ser då rådets sammansättning ut, och varför? 

– Rådet ska bestå av vetenskapliga ledamöter (forskare) och ledamöter som företräder allmänna samhällsintressen. De svenska vetenskapliga ledamöterna nomineras av Forte och Svenska föreningen för forskning om Alkohol andra Droger och spel (SAD). Ledamöter från andra nordiska länder nomineras av Nordens välfärdscenter. Ordföranden är alltid en samhällsrepresentant och vice ordförande väljs alltid bland forskarna.

Den processen, att Systembolaget inte själva väljer ut ledamöterna, gör att Rådet kan arbeta oberoende av Systembolaget och det gynnar både Rådet och dem som söker pengar. 
 

På vilket sätt är administrationen och beslutsprocesserna separerade från Systembolagets övriga verksamhet då, i praktiken? 

– Systembolaget fattar beslut om hur mycket pengar som de avsätter och också om de stadgar som reglerar Rådets verksamhet, men de är inte på något sätt med i beslutsprocessen.

Ett undantag finns, varje år är två miljoner öronmärkta till av Systembolaget initierade fokusområden. Där kan Systembolaget själva identifiera kunskapsluckor och bestämma att pengar ska gå till forskning om ett specifikt ämne. De senaste åren har det funnits två fokusområden: Anskaffning av alkohol och tillgångsbegränsande åtgärder respektive Sambanden mellan alkoholkonsumtion och folksjukdomar. Ansökningsprocessen är däremot densamma, det vill säga Systembolaget deltar inte i besluten.

Administrationen av ansökningar ligger också utanför Systembolaget, en ansökan kommer aldrig till Systembolaget. Sedan 1980-talet är det Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysning (CAN) som är kansli för Systembolagets alkoholforskningsråd. 

Slutligen då, en tid när offentliga medel till alkoholforskning minskar: vad skulle hända med kunskapsläget om aktörer som Systembolaget inte finansierade forskning?  

– Systembolaget står för en relativ liten men viktig del av de totala medel som avsätts till alkoholforskningen i Sverige, och om andra medel skulle minska skulle den bli ännu viktigare. För några år sedan höjdes också beloppet man kan söka och då blev det ännu mer värdefullt. Många juniora forskare får sitt första egna anslag genom Systembolagets alkoholforskningsråd. Ett stort mervärde är också de spridningsinsatser som Systembolaget gör för de forskningsprojekt som finansieras via Rådet, som den välrenommerade årliga alkoholforskningskonferensen. Systembolagets bidrag till och engagemang i alkoholforskningen är känt och uppskattat långt utanför Sveriges gränser.