Ny rapport: Invandrarkvinnor i Norden riskerar att hamna efter digitalt

– Digital inkludering är avgörande för att integrera invandrarkvinnor i de nordiska länderna. Även om digitala innovationer erbjuder betydande fördelar, innebär de också utmaningar för integrationen, vilket gör dem till ett tveeggat svärd, säger Maja Brynteson i en intervju.

– Våra resultat understryker behovet av nya och effektiva strategier och initiativ för att främja digital inkludering och integration i Norden.

Många hinder på vägen

Rapporten visar att invandrarkvinnor ofta står inför en kombination av hinder som försvårar deras digitala inkludering. Det handlar om bristande språkkunskaper, låg digital kompetens, brist på tillit till både tekniken och samhällets institutioner – men också mer strukturella utmaningar.

En av de aspekter som verkligen framträdde och överraskade oss lite, var den komplexitet och mångfald av hinder för digital inkludering som vissa invandrarkvinnor möter, förklarar Brynteson. Faktorer som språkkunskaper, digital kompetens, förtroende, brist på stöd, systematiska hinder, kulturella skillnader och brist på kunskap om de nordiska välfärdssamhällena samverkar för att skapa betydande utmaningar. Att genomföra denna forskning gav en djupare förståelse för dessa frågor och insikter i vikten av digital inkludering för social integration.

Skillnader i de nordiska ländernas policyer för digital inkludering

Studien visar att de nordiska ländernas policyer för digital inkludering varierar. Norge pekar uttryckligen ut invandrarkvinnor som en sårbar grupp, medan övriga länder arbetar mer övergripande med digital inkludering för de som är digitalt utsatta.

De flesta politiska strategier i regionen bygger på tanken om ”gemensamma utmaningar, gemensamma lösningar”. Det innebär att man försöker skapa breda åtgärder för många grupper, snarare än att rikta särskilda insatser mot just invandrarkvinnor. Huruvida riktade eller generella insatser fungerar bäst är enligt rapporten ännu för tidigt att säga.

Civilsamhällets centrala roll

En viktig slutsats i rapporten är den centrala roll som civilsamhället spelar. Organisationer som arbetar nära målgruppen har ofta bättre möjligheter att förstå och möta målgruppens behov.

– Det finns många olika källor till stöd inom digitalisering – nationella integrationsprogram, kommuner, bibliotek – men vi ser också att aktörer i civilsamhället har en viktig roll i att nå ut till vissa grupper och skapa en bro mellan dem och det offentliga, säger Brynteson. Baserat på våra resultat ser vi att samarbeten med civilsamhället kan stärkas för att dra nytta av deras kunskap och erfarenhet för att utveckla och implementera effektiva lösningar.

Organisationerna erbjuder ofta kurser på olika språknivåer, praktiskt stöd som barnomsorg, samt sociala miljöer där kvinnor kan bygga nätverk – något som visat sig vara avgörande för kvinnorna i fråga.

Holistiska lösningar viktiga

Baserat på sina resultat lägger rapportförfattarna fram flera policyförslag för att öka den digitala inkluderingen. Brynteson betonar vikten av att tänka brett och långsiktigt:

För det första bör användarvänliga e-legitimationer utvecklas för att säkerställa att alla kan få tillgång till viktiga offentliga tjänster. Det är också viktigt att investera i digital kompetens genom att erbjuda utbildning och stöd för personer med låg digital kompetens. Tjänster bör erbjudas på flera språk för att göra digitala tjänster mer tillgängliga för invandrare med begränsade språkkunskaper.

Men det räcker inte med tekniska lösningar, menar Brynteson.

– Holistiska lösningar är också avgörande för att adressera både praktiska och sociala hinder. En sådan metod bör inkludera språkutbildning, samhällsbyggande och demokratiskt deltagande tillsammans med digital kompetens för att säkerställa att invandrarkvinnor känner sig trygga och engagerade i det digitala samhället.

Hon lyfter även mentorskap och nätverk som viktiga delar:

– Genom att skapa mentorsprogram och nätverksmöjligheter kan invandrarkvinnor få stöd och vägledning från personer med liknande erfarenheter, vilket kan hjälpa dem att navigera i det digitala landskapet och bygga förtroende för sina egna förmågor.

”Att kunna gå till ett fysiskt ställe är fortfarande mycket viktigt”

Den snabba digitaliseringen gör frågan än mer akut. Enligt Brynteson är det viktigt att samhället behåller analoga alternativ.

– Den snabba digitaliseringen av samhället innebär både möjligheter och utmaningar för integrationen av invandrare i Norden. För att främja digital inkludering och integration kommer nya strategier och initiativ att behövas, särskilt för att nå ut med stöd och information till de grupper som hittills inte nåtts.

Samtidigt är det viktigt att erbjuda alternativ till digitala tjänster i framtiden. Att kunna gå till ett fysiskt ställe, prata med en person och få hjälp är fortfarande mycket viktigt.

Rapporten understryker att digital inkludering inte bara är en teknisk fråga, utan en fråga om demokrati, tillgänglighet och jämlikhet. För att undvika att det digitala samhället ska exkludera en grupp människor, behöver politiska initiativ och digitala lösningar beakta människors olika förutsättningar.

Läs hela rapporten här: Promoting digital inclusion of immigrant women in the Nordic countries