Norden förbereder sig för en ny flyktingvåg

Den 4 mars aktiverade EU för första gången någonsin det så kallade massflyktsdirektivet. Det innebär att personer från Ukraina som söker skydd i Norden och i andra EU-länder ska erbjudas ett omedelbart och tidsbegränsat uppehållstillstånd. Personer som fått uppehållstillstånd enligt direktivet kan när som helst även välja att söka asyl. Det krävs ingen individuell prövning för att besluta om arbetstillstånd och direktivet ger barn och unga automatiskt rätt att gå i skola och delta i fritidsaktiviteter.

Ökad beredskap i Sverige

Sedan kriget bröt ut har 3 500 ukrainare, främst kvinnor och barn, kommit till Sverige. Den siffran är med största sannolikhet högre eftersom alla inte har registrerat sig. 70 procent har bosatt sig hos vänner och bekanta i Stockholmsområdet och Malmö.

– För att klara mottagandet av de tusentals som söker skydd i Sverige måste vi pröva varje tänkbar lösning. Stat, kommuner, näringsliv och civilsamhälle måste arbeta tillsammans. Många gör stora och viktiga insatser, sa integrations- och migrationsminister Anders Ygeman vid en presskonferens den 11 mars.

Enligt en begäran till länsstyrelserna behövs omedelbart 3 000 nya boplatser, samt ytterligare 9 000 platser skyndsamt.

Bred politisk enighet i Danmark

Udlændinge- og Integrationsministeriet i Danmark räknar att 20 000 ukrainare kommer att fly till landet. Udlændinge- og integrationsminister Mattias Tesfaye säger i ett uttalande:

– Kernen i regeringens flygtningepolitik er at hjælpe i nærområderne til konflikterne. Så når der er krig i Europa, og en europæisk nabo bliver udsat for det, vi ser i Ukraine, er der ikke den mindste tvivl hos mig: Vi skal hjælpe så godt vi kan. […] Med støtte til de omkringliggende lande. Og ved at tage imod ukrainere på dansk jord.

Tesfaye poängterar att det råder bred enighet i regeringen och i de övriga partierna om att snabbt få till stånd en lagstiftning som gör det möjligt för personer som flytt från Ukraina att få tillgång till bostad och börja i skolan. Den 11 mars kom Regeringen och arbetsmarknadens parter överens om att personer som flyr från Ukraina ska ha tillgång till integrationsgrunduddannelse  (IGU) för att på bästa möjliga sätt hjälpa dem att snabbt komma i jobb.

Nya asylmottagningar i Norge

Även Norge har valt att följa EU:s massflyktsdirektiv. Enligt Utledningsdirektoratets statistik har drygt 1100 ukrainare sökt asyl i landet sedan krigsutbrottet.

Regeringen har gett Utlendingsdirektoratet (UDI) i uppdrag att upprätta flera nya asylmottagningar. UDI har ingått löpande avtal om cirka 8 000 platser för akutboende, men man påpekar att det kan komma att dröja innan mottagningarna kan tas i bruk eftersom man måste finna personal på plats.

Vilja att samordna migrationsinsatserna i Finland

Sedan den 9 mars hade drygt 1300 ukrainare ansökan om asyl i Finland. Röda Korset har på begäran av Migrationsverket inrättat en nationell infopunkt, som svarar på frågor och samlar information om hjälp som erbjuds av olika aktörer och privatpersoner i och med Ukrainakrisen.

Inrikesministeriet har nyligen tillsatt en förvaltningsövergripande grupp. Syftet med gruppen är att säkerställa ett effektivt och smidigt informationsutbyte mellan olika myndigheter och aktörer, och att skapa en gemensam lägesbild över vilka åtgärder som kommer att behövas i och med situationen i Ukraina.

Kraftigt fördömmande från Nordiska rådet

Nordiska rådets presidium fördömer i ett uttalande  Rysslands invasion av Ukraina:

– Nordiska rådets presidium fördömer i de mest kraftfulla ordalag brutala, olagliga och oprovocerade invasion av Ukraina. Ryssland bär ensamt det fulla ansvaret för invasionen, som strider mot folkrätten, internationell lag och den europeiska säkerhetsordningen. Ukraina är en fredlig, suverän nation och dess integritet måste respekteras av Ryssland.

Texten är skriven 12 mars, observera att siffrorna kan ha ändrats sedan dess.