Indikatorrapport från IMDi: Integration i Norge 2025 – Fakta och tendenser

Människor som kommer till Norge gör det av många olika skäl – för att arbeta, studera, återförenas med familj eller för att söka skydd undan krig och kriser. Tillsammans utgör de en mångfacetterad grupp med rötter i hela världen. Ungefär hälften har europeisk bakgrund, en tredjedel kommer från Asien, elva procent från Afrika och knappt fem procent från Nord- och Sydamerika.   

Fler lyckas i skolan, men skillnader kvarstår 

Allt fler barn och unga med invandrarbakgrund deltar i utbildning jämfört med siffror från 2015. Fler går i förskola, fullföljer gymnasiet och söker till högre utbildning, men samtidigt kvarstår vissa skillnader. Invandrare och norskfödda med invandrarföräldrar har i genomsnitt lägre grundskolebetyg än övriga befolkningen, men bilden är mer nyanserad än så. Framför allt flickor med invandrarbakgrund fortsätter i högre grad till universitet och högskola och uppvisar en stark social rörlighet. Pojkar med invandrarbakgrund däremot fullföljer gymnasiet i lägre utsträckning än både flickor och ungdomar utan invandrarbakgrund, även om andelen som klarar gymnasiet har ökat markant sedan 2015. Samtidigt är det fler unga invandrare som varken arbetar eller studerar jämfört med jämnåriga i majoritetsbefolkningen – en skillnad som har visat sig vara förhållandevis stabil över tid.  

Invandrare på arbetsmarknaden: framsteg och kvarstående hinder 

Sysselsättningsgapet har minskat från 14 procentenheter 2015 till 12 procentenheter 2024, tack vare att fler invandrare har kommit i arbete i snabbare takt än övriga befolkningen. Trots förbättringen är invandrare fortfarande mindre ofta sysselsatta, och bland nyanlända med kort botid (under fyra år) har arbetsdeltagandet sjunkit kraftigt sedan 2021. Orsaken är främst det stora antalet flyktingar från Ukraina som fortfarande deltar i introduktionsprogram.   

Norskfödda med invandrarföräldrar har högre arbetsdeltagande än jämnåriga invandrare, men ligger fortfarande efter dem utan invandrarbakgrund. Sedan 2015 har sysselsättningsgapet mellan dessa två grupper krympt med fem procentenheter. Arbetslösheten bland invandrare är fortfarande mer än fyra gånger så hög som bland den övriga befolkningen.   

Tydliga klyftor i ekonomi och vardag 

Invandrare i Norge har i genomsnitt lägre medianinkomst och är överrepresenterade i långvarig låg inkomst. 27 procent av invandrare lever i varaktig låginkomst, jämfört med 7 procent i övriga befolkningen.   

Rapporten visar också att 42 procent av invandrarbarn i Norge lever i långvarig låginkomst, jämfört med 26 procent av barn med invandrarbakgrund födda i landet och 5 procent av övriga barn. Fattigdom ökar risken för svaga skolresultat, avhopp och utanförskap, samtidigt som barnen deltar mindre i fritidsaktiviteter och oftare har sämre hälsa. Skillnaderna har dock minskat något de senaste åren.   

Invandrare i Norge har högre förväntad livslängd än befolkningen utan invandrarbakgrund. Hälsan försämras dock ju längre man bor i Norge, och närmar sig mot ålderns rand samma nivåer som övriga befolkningen. Självskattad livskvalitet och hälsa är ungefär lika mellan grupperna, men invandrare rapporterar oftare psykiska besvär.  

Utanför i politiken  

Invandrare och deras barn är fortfarande mindre politiskt aktiva än övriga befolkningen. I stortingsvalet 2021 deltog 80 procent av väljarna utan invandrarbakgrund, medan bara hälften av invandrarna och 52 procent av norskfödda med invandrarföräldrar gick till valurnorna. Trots att andelen väljare med invandrarbakgrund ökar, har deras representation i kommunfullmäktige paradoxalt nog minskat under senare år.   

När längtan efter gemenskap möter hinder 

Social integration är svårt att mäta, men vi vet att sociala relationer, föreningsliv och frivilligt engagemang har stor betydelse. Invandrare deltar något mindre i organiserade aktiviteter och rapporterar oftare om negativ behandling. Faktum är att 66 procent av personer med invandrarbakgrund uppger att de någon gång blivit diskriminerade, jämfört med 40 procent av övriga befolkningen. Norskfödda med invandrarföräldrar har i regel starkare nätverk och mer kontakt med personer utan invandrarbakgrund, och de identifierar sig i högre grad som norska. Samtidigt känner de ofta att omgivningen inte ser dem som norska, de upplever mer diskriminering och reagerar starkare på den, vilket visar att känslan av tillhörighet inte alltid speglar verkligheten.  

För andra året i rad sjunker också andelen som har en positiv inställning till invandrare. Färre upplever att invandrare gör en viktig insats på arbetsmarknaden, samtidigt som fler ser invandring som något som kan skapa otrygghet. Trots det är majoriteten fortfarande positiv, och sett över de senaste 20 åren har attityderna mot invandring i Norge blivit mer öppna och inkluderande.  

Fortsatt utsatthet 

Unga med invandrarbakgrund utsätts oftare än andra för negativ social kontroll, både från vuxna och från jämnåriga. Kraven skiljer sig ofta mellan könen: flickor möts av förväntningar kring anständighet och heder, medan pojkar känner tryck kopplat till maskulinitet och kontroll över sina systrar. Den här formen av socialt tvång påverkar ungdomarnas vardag, val och frihet och visar hur normer och traditioner kan bli begränsande långt innan man ens fyllt 18.  

Att stå utanför arbete och skola samt andra socioekonomiska svårigheter kopplas också till högre brottsnivåer. Unga män sticker ut och är överrepresenterade bland misstänkta oavsett bakgrund, och män generellt är också mer utsatta för brott än kvinnor. Särskilt utsatta är norskfödda med invandrarföräldrar. Inom denna grupp råkar både kvinnor och män oftare ut för våld och misshandel jämfört med övrig befolkning. Invandrare är överrepresenterade både bland misstänkta för brott och som brottsoffer, men bilden är komplex och påverkas av kön, ålder, bakgrund, utbildning och levnadsvillkor.   

Vad främjar och hindrar lyckad integration? 

Utbildning och goda norskkunskaper öppnar dörrar till arbetsmarknaden, där formella kvalifikationer blir allt viktigare. Att bo länge i Norge ger ofta samma effekt: språket förbättras, fler klarar gymnasiet, fler får jobb, högre inkomst och tryggare boende, samtidigt som deltagandet i föreningsliv och civilsamhälle ökar. Men vägen är inte alltid rak. Arbetslöshet, utanförskap och ekonomiska svårigheter kan göra det svårt att etablera sig, och diskriminering begränsar tillgången till jobb, utbildning och bostäder samtidigt som känslan av att höra till naggas i kanten. Negativ social kontroll och hedersrelaterat våld kan dessutom lämna långvariga spår både psykiskt och fysiskt och kräver ofta omfattande stöd för att hanteras.   

Trots dessa utmaningar har Norge gjort framsteg inom integration på flera områden, särskilt vad gäller utbildning och sysselsättning. Samtidigt kvarstår skillnader i skolresultat, arbetsmarknadsutfall, inkomster och politiskt deltagande. Rapporten lyfter fram avgörande faktorer för att stärka integrationen: utbildning, språk och långsiktigt inkluderande strukturer, i kombination med målmedvetet arbete mot diskriminering, socioekonomiska klyftor och negativ social kontroll. Med rätt satsningar kan dessa hinder övervinnas, och möjligheterna för alla att delta fullt ut i samhällslivet öka.   

Läs hela rapporten Hvordan går det med integreringen i Norge? Indikatorer, status og utviklingstrekk i 2025 här.