Viktigt att strängare tobaksrestriktioner har allmänhetens stöd

I Sverige är det få personer som röker. Faktum är att det i Sverige är färre som röker än i övriga Norden och EU. Trots detta är det många i Sverige som avlider och blir sjuka varje år till följd av sitt rökande. För att motverka detta folkhälsoproblem finns lagar och restriktioner, några sedan långt tillbaka och några som trädde i kraft den 1 juli 2019. Den nya lagen innebär att de rökfria miljöerna även gäller vissa områden utomhus som exempelvis uteserveringar, tågperronger, busshållplatser och lekplatser. Även e-cigaretter är inkluderade i detta rökförbud.

För att dessa restriktioner ska accepteras och därmed efterlevas krävs allmänhetens stöd. Det är därför viktigt hur hälsoproblemet framställs – utgör rökning utomhus en hälsorisk för andra och upplevs åtgärderna som rimliga?

Tidigare studier har visat att inte bara icke-rökare, utan även före detta rökare generellt är mer positivt inställda till tobaksrestriktioner än rökare. Denna studie visar på ett stort stöd bland före detta rökare men också på skillnader mellan dem som är helt nikotinfria och dem som visserligen är rökfria men som använder snus eller så kallade NRT:s, det vill säga nikotinprodukter som tuggummin eller plåster. Nikotinanvändarna är mer negativt inställda till tobaksrestriktioner men stödet tycks öka över tid.

Mindre social exponering

Rökfria miljöer är förstås ett effektivt sätt att hindra andra från att bli utsatta för passiv rökning och därmed skydda dem från tobaksrelaterad ohälsa. Ett problem är dock att det vetenskapliga stödet för sådana hälsorisker vid rökning utomhus saknas. Det kan leda till att åtgärden uppfattas som överdriven och inte får allmänhetens stöd.

Skapandet av fler rökfria miljöer syftar till att stötta dem som vill sluta röka. Det leder också till en minskning av den sociala exponeringen då rökare hänvisas till undanskymda platser. På så sätt kommer rökningen att förlora i status och därmed avnormaliseras på sikt. Genom att minska på möjligheterna för människor att se rökning i offentliga miljöer, även e-cigaretter, så kommer rökning inte längre att uppfattas som ett normalt beteende. Denna attitydförändring till rökning är tänkt att leda dels till färre rökare, dels till ett starkare stöd för tobaksrestriktionerna.

I allmänhet var stödet bland de före detta rökarna stort för samtliga tobaksrestriktioner, men speciellt starkt för de restriktioner som syftar till att skydda andra från passiv rökning. Stödet var dock starkare för de tobaksrestriktioner som redan har införts än för de som infördes 2019. Detta tyder på att allmänhetens omedelbara stöd visserligen är viktigt men att ett motstånd också verkar minska och övergå i acceptans över tid.

Läs hela studien i Nordic Studies on Alcohol and Drugs.