Vad kännetecknar kommuner som satsar på lokalt alkoholförebyggande arbete?

Alkohol

Mats Ramstedt, Forskningsansvarig på CAN
Publicerad 18 feb 2026

Omfattningen av svenska kommuners alkoholpreventiva arbete formas mer av kommunens politiska styre och demografi än av resurser och faktisk problemnivå. Det framkommer i en ny studie publicerad i NAD.

– Större och vänsterstyrda kommuner bedriver oftare ett mer omfattande alkoholpreventivt arbete än andra kommuner, säger Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN och forskare vid Karolinska Institutet, som är en av författarna bakom studien.

Det är sedan tidigare känt att det finns stora skillnader i hur mycket kommuner i Sverige arbetar med alkoholprevention, trots att forskning visar att lokalt förebyggande arbete kan minska alkoholrelaterade skador. Varför vissa kommuner satsar mer än andra har däremot varit mindre studerat.

Syftet: att förstå skillnader mellan kommuner 

Syftet med denna studie var därför att bidra till en ökad förståelse för varför det förebyggande arbetet varierar mellan kommuner och om det finns vissa förutsättningar som hänger ihop med omfattningen av alkoholpreventivt arbete i en kommun.

Det förebyggande arbetet mättes med ett index baserat på svaren i en årlig enkät till kommunerna om deras förebyggande arbete. De förutsättningar som studerades var: behov i form av nivå på alkoholkonsumtion och skador, ekonomiska resurser, politiskt styre samt demografisk och socio-ekonomisk profil.

Tre faktorer sticker ut 

Resultaten visar att tre kommunala förutsättningar sticker ut som mer entydigt kopplade till mer omfattande förebyggande arbete: vänsterstyre, större befolkningsstorlek och en yngre befolkning.

Sambandet med vänsterstyre ligger i linje med tidigare studier som pekat på en ideologisk skiljelinje i synen på alkoholpolitik mellan partier till vänster respektive till höger.

– Politiker på vänsterkanten ser oftare alkoholrelaterade problem som en samhällsfråga som kräver restriktiva åtgärder, medan högerorienterade politiker i högre grad betonar individens ansvar, menar Mats Ramstedt.

Större kommuner, mer resurser 

Att större kommuner bedriver mer alkoholprevention kan förklaras av att de ofta har större administrativa resurser. Varför kommuner med en yngre befolkning arbetar mer förebyggande är mindre tydligt, men en möjlig förklaring är att många förebyggande insatser riktar sig mot just unga.

Inte mer prevention där problemen är störst 

Överraskande nog fanns inget entydigt stöd för att kommuner med större behov – exempelvis högre alkoholkonsumtion eller mer omfattande alkoholrelaterade skador – arbetar mer med prevention. Visserligen visade alkoholrelaterade sjukhusinläggningar ett visst samband med preventionens omfattning, men alkoholrelaterad dödlighet, rattfylleri och alkoholkonsumtion saknade koppling till nivån på det preventiva arbetet.

– Det skulle kunna bero på resursbrist eller andra konkurrerande samhällsproblem men också på en avsaknad av kunskap om den lokala problemnivån, säger Mats Ramstedt.

Resurserna avgör inte allt

Inte heller ekonomiska resurser tycktes ha ett klart samband med preventionens omfattning i de enklare analyserna, även om de blev mer betydelsefulla när flera faktorer vägdes in samtidigt. Detta tyder på att resurser kan spela roll, men främst i kombination med andra organisatoriska och politiska omständigheter.

Begränsningar, styrkor och implikationer 

Det finns vissa begränsningar i studien, bland annat att den bygger på tvärsnittsdata och att måttet på lokal prevention inte fullt ut fångar insatsernas omfattning. Samtidigt är det en styrka att analyserna baseras på internationellt sett unika data om lokalt förebyggande arbete över en lång tidsperiod och att ett stort antal kontrollvariabler har inkluderats.

Sammanfattningsvis visar resultaten att omfattningen av svenska kommuners alkoholpreventiva arbete påverkas av kommunens politiska styre och demografi men i mindre tydlig grad av faktisk problemnivå och resurser. Detta antyder att stödinsatser kan behövas i kommuner med svagare organisatoriska förutsättningar och i kommuner med stora problem.

– Vi vet att den lokala nivån är en viktig arena att förebygga alkoholproblem på och undersökningen ger en signal om hur detta arbete kan stärkas, säger Mats Ramstedt.

 

Artikeln är skriven av

Mats Ramstedt, forskningsansvarig på CAN

på förfrågan av PopNAD

 

FacebookXLinkedInEmailPrint