Svårt att sammanställa och jämföra nordisk alkoholstatistik efter att officiellt samarbete upphört 

Den finländska alkoholforskaren Thomas Karlsson är ledande sakkunnig på Institutet för hälsa och välfärd, THL, och känner väl till problematiken kring den nordiska alkoholstatistiken. Till hans arbetsuppgifter hör bland annat nordiska jämförelser.

− Det finns försäljningsstatistik från alla nordiska länder. Den kan man i princip jämföra, och skriva stora klausuler om att det inte handlar om totalkonsumtionssiffror utan om försäljningen i länderna. Om vi bara tittar bara på konsumtionssiffror finns det ganska långt jämförbara siffror mellan Finland och Sverige.

I Sverige görs de så kallade Monitormätningarna, och i Finland görs motsvarande intervjuundersökningar.

− Monitormätningarnas koncept har delvis kopierats över till Finland för femton år sedan då det gäller införseln av privata alkoholdrycker. Totalkonsumtionssiffran får vi genom att addera reseinförseln till försäljningsstatistiken. Vi har också små delmängder som är ganska statiska och som hänger med i totalkonsumtionssiffran, i Finland handlar det om självproducerad och insmugglad alkohol samt finländarnas konsumtion av alkoholdrycker utomlands.

Politiskt incitament

I de svenska Monitormätningarna ringer man fortlöpande upp personer i åldern 17 till 84 år, totalt cirka 18 000 personer årligen. I Finland ringer man varje vecka upp 500 personer över 15 år, vilket utgör ungefär 26 000 intervjuer per år. I Norge gör man också intervjuundersökningar, en gång i året ringer man upp 3 700 representativt utvalda personer för att intervjua dem om bland annat alkohol.

− Det finns inget nämnvärt politiskt intresse att följa med hur stor den oregistrerade alkoholinförseln är i Norge, och om det finns handlar det endast om fenomenet som sådant. I Finland och Sverige finns det emellertid ett stort ekonomiskt och politiskt incitament att hålla koll på och utreda hur stor den privata alkoholinförseln från utlandet är. Dessutom finns det näringsidkare, som vill visa hur mycket alkohol som hämtas från Estland eller Lettland, och på så sätt politiskt påverka en beskattning som motverkar införseln. Samma slags intressebevakning finns i Sverige. Från forskarhåll är vi primärt intresserade av de här siffrorna för att skapa en helhetsbild, eftersom den oregistrerade alkoholen ändå är ganska betydande, säger Thomas Karlsson.

Data saknas

Norge hör inte till EU:s ekonomiska inre marknad i denna fråga, och där finns fortsättningsvis mer strikta kvoter för alkoholinförsel. På Island mäter man sedan 2014 folks dryckesvanor som en del av en större årlig hälsoundersökning. Via den uppskattar man bland annat riskkonsumtion. Också Island gör uppskattningar av totalkonsumtionen.

− Danmark har helt slutat att producera offentlig statistik över totalkonsumtion. Det här handlar om det att det inte finns siffror som man kan ha som belägg för att estimera införseln, främst gäller det alkohol som transporteras över gränsen från Tyskland. Man kan kanske säga att det i Danmark råder avsaknad av politiskt intresse för frågan, och man kanske finner det ointressant att finansiera forskning om alkohol, säger Thomas Karlsson.

Han samlar ihop den nordiska alkoholstatistiken till THL:s statistiska årsbok. I den publiceras enbart försäljningsstatistiken, men Thomas Karlsson var länge med och kämpade för att få fram totalkonsumtionssiffror för alla nordiska länder.

−Under en längre tidsperiod sammanställde min numera pensionerade kollega Esa Österberg publikationen Information on the Nordic Alcohol market , som publiceras av Alko. I den försökte vi länge med hjälp av våra nordiska forskarkontakter estimera totalkonsumtionen.

I Information on the Nordic Alcohol Market 2019 finns en siffra över totalkonsumtionen för Danmarks del, men den är från 2010.

Större hälsoundersökning

Danmarks Statistik ger årligen ut försäljningsstatistik av alkohol, men ger inte längre ut statistik över den totala konsumtionen, så som man gjorde mellan 2000 och 2010. Då använde man data från skatteministeriets rapport Status over grænsehandel , där olika källor till gränshandeln har använts. Danmarks Statistik valde en av källorna, men fick kritik för valet av källa.

En annan orsak till att man inte längre tar med gränshandeln i statistiken är att rapporten inte utkommer varje år, eftersom olika regeringar har haft skiftande intresse för gränshandeln, säger Christian Lindeskov, avdelningsledare för alkohol- och tobaksstatistik på Danmarks Statistik.

Vart fjärde år genomförs en omfattande befolkningsundersökning om hälsa och sjukdom av Statens Institut for Folkesundhed, SIF, och i undersökningen ingår frågor om alkoholkonsumtion. Sammanlagt kartläggs 170 000 danskars hälsovanor. Undersökningen görs i samarbete med de danska regionerna och Sundhedsstyrelsen, den senaste gjordes 2017 och nästa görs 2021.

På frågan om varför det inte finns en officiell siffra över totalkonsumtionen av alkohol i Danmark hänvisar Sundheds- og Ældreministeriet till svaret från Danmarks Statistik och poängterar att Danmark genomför den ovannämnda undersökningen vart fjärde år, samt att Sundhedsdatastyrelsen kontinuerligt redogör för statistik om alkoholrelaterade skador och offentligt finansierad alkoholbehandling,

Någon officiell nyare siffra över totalkonsumtionen än den från 2010 finns inte. Professor Kim Bloomfield vid Center for Rusmiddelforskning vid Århus universitet har senast gjort en undersökning om alkoholkonsumtionen i Danmark 2011.

− Studien finansierades av institutet som jag jobbar för, men jag har inte fått finansiering för att göra en nationell undersökning sedan dess. Jag har istället samarbetat en del med SIF, och jag har använt resultaten från SIF-undersökningar eftersom de har nyare data. Problemet är bara att SIF inte gör en målmedvetet jämförbar undersökning om alkoholkonsumtionen, utan frågorna om alkohol är bara en del av en större hälsoprofilundersökning.

”Försäljningsdata räcker inte”

Kim Bloomfield är sedan 20 år bosatt i Danmark, och aktiv inom det nordiska forskningsfältet, bland annat är hon medlem av tidskriften Nordic Studies on Alcohol and Drugs redaktionsråd. Hon anser att det inte finns en tradition av att man i Danmark på samma sätt är intresserad av att samarbeta internationellt inom alkoholforskningen som i de övriga nordiska länderna.

− Det är ett historiskt problem, om du talar med andra nordiska forskare säger de att Danmark ibland är med på samarbete, men ibland inte. Det är ett problem sedan länge. Danmark har aldrig haft en stark nykterhetsrörelse, och alkohol som folkhälsofråga har tidigare inte haft en stor roll i det danska samhället.

Kim Bloomfield ser att det finns ett klart behov av nordisk jämförbar alkoholstatistik.

− Jag tycker att det skulle vara väldigt intressant och till stor hjälp om vi kunde få fram jämförbar alkoholstatistik från alla nordiska länder. Det är verkligt synd att det inte finns intresse och finansiering för det här på nationell nivå. Speciellt i de andra nordiska länderna räcker det inte att jämföra försäljningsdata, där är man beroende av en siffra över totalkonsumtionen, för att få en korrekt estimering av hur mycket folk dricker.

Kontraktet tog slut

Ett grundproblem när det gäller den nordiska alkoholstatistiken är att det krävs ansvarsfördelning och ett mandat för att få fram en kontinuerlig sammanställning. Sedan 1987 har nordisk statistik över registrerad alkoholkonsumtion, försäljningssystem, pris- och skatteutveckling, samt vissa skadeindikatorer publicerats i Nordisk alkohol- & narkotikatidskrift, som i dag heter Nordic Studies on Alcohol and Drugs, NAD. Tidigare sammanställdes statistiken enligt ett officiellt avtal. Det senaste avtalet är undertecknat i april 2009, och där slås det fast att ”statistiken utgör en värdefull kunskapskälla och referens för såväl forskare som politiker och andra beslutsfattare i Norden men också utanför våra gränser”.

Enligt kontraktet ska ansvaret för sammanställningen av statistiken från de fem nordiska länderna, samt Färöarna och Grönland cirkulera mellan myndigheter i Finland, Norge och Sverige. I kontraktet bestäms när respektive land ska sammanställa statistiken, och den sista som har haft ansvaret har varit Statens folkhälsoinstitut i Sverige, som sedermera blev Folkhälsomyndigheten. Kontraktet förlängdes sig till 2015, men förnyades aldrig igen. Den nordiska alkoholstatistiken har senast publicerats i NAD 2017.

Knappa resurser

Thomas Karlsson minns att han har varit med på möten på THL där den nordiska alkoholstatistiken diskuterades.
− Det är ungefär fem år sedan frågan diskuterades på THL. Ansvaret att samla ihop statistiken fanns vid den här tidpunkten inte i Finland, och i brist på ansvarsperson, personalresurser och mandat så försvann frågan helt enkelt. Det är olyckligt när sådant här händer, det finns en efterfrågan på statistiken. I Finland har vi haft diverse resursmässiga utmaningar, och då tar man sig inte an extra uppgifter att ansvara för.

Thomas Karlsson konstaterar att en institution som har ett bredare nordiskt intresse gärna kunde ha uppgiften att koordinera alkoholstatistiken, till exempel Nordens välfärdscenter.

Matilda Hellman, chefredaktör på tidskriften NAD, säger att Nordens välfärdscenter eller tidskriften NAD aldrig har haft pengar att betala forskare för att samla ihop statistiken.

− Modellen för forskningssamarbetet inom ramen för Nordens välfärdscenter har byggt på att forskarna jobbar inom sin ordinarie arbetstid med samnordiska projekt. I dag finns det knappt om resurser och utrymme för detta samarbete. Generellt sett består den struktur för forskningssamarbete som Nordens välfärdscenter uppehåller av projektledarinsatser samt understöd för möten och seminarier inom samnordiska projekt.

NAD publicerar fortfarande

NAD:s redaktör Tom Kettunen förklarar vad tidskriften i dag har för roll då det kommer till den nordiska alkoholstatistiken. NAD har fortfarande i uppdrag att publicera statistiken, men eftersom det inte finns ett uttalat officiellt samarbete finns det inte sammanställda siffror att publicera.

−Vi har valt att i tidskriftens officiella beskrivning hålla kvar formuleringen om att vi publicerar den nordiska alkoholstatistiken, men vissa siffror har fallit bort. En del frågor har man slutat följa upp i länderna, och hösten 2019 bestämde tidskriftens redaktionsråd därför att vi ska undersöka vilka siffror som finns kvar och som går att jämföra mellan länderna. Men det är ett arbetsdrygt jobb att samla ihop de siffror som finns.

Det finns ändå ett behov av nordisk alkoholstatistik.

−Den nordiska alkoholstatistiken används ofta i forskning, och det syns i tidskriften NAD:s impact factor, säger Tom Kettunen.

När tidskriftens redaktionsråd samlas i höst kommer man att diskutera om en mer avskalad statistik kunde framställas genom de nordiska forskningscentrens gemensamma insatser.