Studie: Begreppet blandmissbrukare behöver nyanseras

Användning av alkohol och droger i samband med graviditet är ett återkommande tema inom alkohol- och drogfältet. Här blandas generella rättsfilosofiska och genusvetenskapliga diskussioner om relationen mellan kvinnan, fostret och individets blivande med specifika frågor om alkoholens och andra drogers effekt på fostret – på kort och lång sikt.

Hur kan eller bör samhället sedan förhålla sig till den kunskapen genom exempelvis riktlinjer och mödravårdsinsatser? Att användning av alkohol och droger har potentiellt negativa effekter på fostret har inte varit svårt att enas kring, men exakt hur skadligt och vilka mängder som måste till har varit desto knepigare att fastställa.

Svårigheterna gäller främst alkohol som är en laglig drog och ett vanligt förekommande livsmedel i många länder. Därför har man också valt olika strategier när det gäller rekommendationer om alkoholanvändning i samband med graviditet. Kunskapen, riktlinjer och insatser fokuserar oftast på enskilda droger eller en substans i taget. Detta innebär att personer som i störst grad är utsatta för olika drogers negativa följder faller utanför den typiska målgruppsbeskrivningen.

Blandmissbruk regel snarare än undantag

I studien Patterns of polydrug use among pregnant substance abusers ingår 119 kvinnor (totalt 128 graviditeter) som varit gravida i anslutning till tvångsvård för sitt missbruk, med andra ord kvinnor med mycket allvarliga missbruksproblem och stora vårdbehov. Det stora flertalet av kvinnorna använde mer än en drog – i genomsnitt användes 2,65 droger.

När det gäller typ av droger var amfetamin, bensodiazepiner och opiater vanligast förekommande, därefter cannabis och sedan alkohol. Dessa kvinnor ligger därmed mycket långt ifrån frågan som är mest relevant för flertalet gravida, nämligen om man bör avstå helt från alkohol eller om det är ok att dricka mindre mängder.

Likaså kommer riktlinjer och behandlingsinterventioner som endast riktar in sig på enskilda droger, var för sig, att visa en karta som inte är särskilt anpassad terrängen. Det gäller även en intervention som fått stor uppmärksamhet bland missbrukare – läkemedelsassisterad behandling mot opioidmissbruk. Nästan hälften av kvinnorna använde till exempel inte opiater.

Om behandlingsriktlinjer – och andra insatser – ska kunna utvecklas behöver vi också utveckla begreppet blandmissbruk och öka förståelsen för fenomenets egenheter. I studiens andra del granskas därför hur olika faktorer är förknippade med ”graden” av blandmissbruk. Det var till exempel vanligare att använda många droger när kvinnan var gravid i första trimester, om hon hade placerats akut i tvångsvården samt när hon både injicerade droger och hade en missbrukande partner.

Inte bara en fråga om droger

Som verksamma på alkohol- och drogområdet är vi givetvis främst intresserade av just substansernas koppling till och betydelse för människors hälsa och livsomständigheter. Men det är viktigt att påpeka att kvinnorna i studien hade stora problem på många livsområden som också måste beaktas om vi vill få en bättre förståelse av drogernas betydelse för kvinnan och fostret.

Kvinnorna i studien rökte i stor omfattning, de hade stor erfarenhet av våld, ostadigt boende, fysisk och psykisk ohälsa. Drogernas enskilda eller sammantagna betydelse för individers hälsa och sociala situation måste också förstås utifrån människors livsomständigheter i stort. Det gäller inte minst missbrukare, gravida eller ej.