FILTRERA:
  • Typ
  • Ämne
  • År
  • Land
  • Språk
  • Nyckelord

Rehabiliteringstjänster i finländska fängelser saknar kartläggning

Rusmedel

Johan Myrskog, webbredaktör
Publicerad 4 nov 2019

I finländska fängelser finns god tillgång till rehabiliteringstjänster. Men det är svårt att säga hur många fångar som använder tjänsterna och hur många som blir hjälpta eftersom det inte finns någon officiell kartläggning.

Jouni Tourunen som är forskningschef på A-klinikstiftelsen i Finland har själv forskat och lett forskning i rehabiliteringstjänster för fångar i Finland. Rehabilitering är inte massproduktion. Snarare unika individuella fall som för vilka det i bästa fall fungerar och förbereder för det civila.

– Jag vill gärna lyfta fram att det finns möjlighet till rehabiliteringstjänster i fängelser. Det går att rehabilitera sig. Många tycker att det är lättare i fängelset men svårare i det civila. Alla vill inte och vet inte ens om att de kanske skulle behöva rehabilitera sig, men för dem som vill finns det i regel möjlighet. Däremot når informationen inte alltid nödvändigtvis fram och gängmedlemskap kan göra det svårt för individer att få tillgång till tjänster de skulle behöva.

Många utmaningar i fängelsemiljön

I Finland räknas antalet fångar på dagsbasis och 2018 uppgick antalet fångar till cirka 2900 fångar per dag. I de övriga nordiska länderna är siffran förhållandevis densamma. De finländska fångarna är uppdelade på 26 fängelser varav 15 är slutna och 11 öppna.

– Förhållandena i finländska fängelser är rätt bra, åtminstone på en global skala. Ett fängelse är ändå alltid ett fängelse och innebär begränsad rörlighet och frihet, säger Tourunen.

Rehabilitering från rusmedel började införas i finländska fängelser i slutet av 80-talet. Tanken var att det i moderna fängelser behövde finnas rehabiliteringstjänster för fångar. Antalet användare av dessa tjänster har gått från cirka 1300 till ungefär 300 från början av 2000-talet till idag. Det saknas exakta siffror på såväl tjänsternas användare som resultat eftersom det inte gjorts en omfattande kartläggning.

Jouni Tourunen
Jouni Tourunen. Foto: A-klinikstiftelsen

– De här siffrorna gäller de specifika rehabiliteringstjänsterna för rusmedelsanvändare. Förutom dessa finns det också andra tjänster som till exempel familjekurser eller kurser som riktar sig till sexualförbrytare eller kurser vars mål är att reducera återfall då fångar blir frigivna. I de flesta av dessa kurser behandlas även rusmedel till en viss utsträckning.

Jouni Tourunen betonar att det kan finnas en spänning i att behöva berätta för andra fångar att man deltar eller vill delta i något rehabiliteringsprogram. Det ses inte alltid med blida ögon av de andra fångarna.

– Även övervakningen i fängelserna behöver övertygas eftersom det inte alltid är ärliga avsikter hos dem som meddelar att det vill gå ett rehabiliteringsprogram.

Många fångar har problem med rusmedel

Trots att det finns rusmedelsfria avdelningar betonar Tourunen att dessa i sig själva inte räcker och att det är viktigt att klara av att möta sina problem ansikte mot ansikte.

– Enligt inofficiella siffror har 80–90 procent av fångarna någon form av rusmedelsproblem. Mera troliga siffror är fångarnas hälsoundersökning. Den visar att 60–70 procent har problem med alkohol och 60 procent problem med droger. Problemet med dessa siffror är att den senaste undersökningen är från 2006 vilket gör dem inaktuella. Hälsoundersökningen görs oregelbundet och nästa kommer troligtvis inom de närmaste åren. Siffrorna är ungefär de samma för män och kvinnor trots att antalet manliga fångar är betydligt fler.

Enligt motsvarande statistik i Sverige från 2018 hade 57 procent någon form av rusmedelsmissbruk där narkotika var det vanligaste (34 procent).

FacebookTwitterEmailPrint

Nyckelord

fängelse, fångvård, rehabilitering

Följ oss på sociala medier:

Cookies

Vi använder tredjepartscookies för vår hemsida i syfte att analysera och förbättra upplevelsen på hemsidan. Genom att använda vår webbplats godkänner du användningen av cookies på det sätt som beskrivits.

HANTERING AV PERSONUPPGIFTER (GDPR)

Nordens välfärdscenter, samlar in och bearbetar dina personuppgifter för att tillhandahålla produkter och tjänster åt dig, för att informera dig om nyheter och uppdateringar av våra produkter och tjänster, för att anpassa din upplevelse av vår webbplats samt för att förbättra våra produkter och tjänster.

När som helst har du rätt att få tillgång till, korrigera och radera dina personuppgifter och att invända mot bearbetning av dina personuppgifter. Du kan utöva dessa rättigheter genom att skicka ett e-postmeddelande till följande adress gdpr@nordicwelfare.org.

Nordens välfärdscenter förbinder sig att respektera och skydda dina personuppgifter och din personliga integritet i enlighet med gällande lagstiftning, branschregler och andra relevanta normer. Vi lämnar aldrig ut dina personuppgifter till tredje part utan ditt godkännande.

”Ni hittar vår fullständiga integritets- och personuppgiftspolicy här”

JAG FÖRSTÅR