Kris i svensk narkotikapolitik – redan innan regeringskrisen

Narkotika, Alkohol

Louise Hertzberg, frilansjournalist
Publicerad 22 jun 2021

Redan innan misstroendeförklaringen mot Sveriges statsminister hade den sittande regeringens ANDTS-strategi röstats ner. ANDTS-strategin gäller politik för alkohol, narkotika, dopning, tobak och nikotin, samt spel om pengar. En bred majoritet i riksdagen kräver vassare åtgärder inom narkotikaområdet. Det gör även experter som vänt sig direkt till socialutskottet med sina förslag.

Det är dramatiska tider i den svenska riksdagen. För första gången någonsin har en svensk statsminister blivit nerröstad av en majoritet i riksdagen. Partierna som gemensamt fällde regeringen hade olika anledningar till det. Vänsterpartiet vill förhindra marknadshyror medan Kristdemokraterna, Moderaterna och Sverigedemokraterna ville ha bort den sittande regeringen. Men när det gäller narkotikapolitiken är partierna som annars står långt ifrån varandra överens i sakfrågan. Det var anledningen till den dåvarande regeringens ANDTS-strategi röstades ner 15 juni, före regeringskrisen.

”Experterna bortglömda”

Sverigedemokraterna, Vänsterpartiet, Kristdemokraterna, Liberalerna, Moderaterna och Centerpartiet uppmanade regeringen att återkomma med en omarbetad ANDTS-strategi, där det är tydligt vilka olika insatser som ska genomföras och var ansvaret för insatserna ska ligga. När socialutskottet debatterade strategin 14 juni var kritiken kraftig. Vänsterpartiets Karin Rågsjö berättade i sitt anförande att hon i hela sitt yrkesliv arbetat med alkohol- och narkotikafrågor, bland annat som fältassistent och behandlare. Hon sa att hon alltid lyssnar till professionerna men anser att regeringen inte gör det.

– Det finns i Sverige mycket kunniga beroendeforskare och extremt kunniga kliniker och utredare. I förra veckan fick vi i socialutskottet ett brev från dem, eller kanske snarare en miniutredning. Hur många av dem har varit med i den här processen? Har de blivit tillfrågade och varit på hearingar? Det blir problem när regeringen inte lyssnar på andra än dem man lyssnat på tidigare. Det är som i en liten ankdamm, där alla tycker samma sak, sade Karin Rågsjö (V).

Gemensamt brev till riksdagen

I det åtta sidor långa brevet finns en beskrivning av nuläget och en rad förslag för vad som behöver göras.
En av undertecknarna är Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Han berättar för PopNAD att experter inom narkotikaområdet: forskare, ämbetsmän och företrädare för yrkesorganisationer, upplever att regeringen inte visar något intresse för deras kunskaper och erfarenheter.

Bild av Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet.
Björn Johnson, professor i socialt arbete vid Malmö universitet. Foto: Håkan Röjder.

När de förstod att regeringens strategi inte skulle gå igenom lämnade de ett gemensamt brev till riksdagens socialutskott.

– Det är där det levande intresset för de här frågorna finns, säger Björn Johnson.

Hög narkotikadödlighet

Experterna har inte en total samsyn på narkotikapolitiken, men är eniga om att den behöver förbättras. Experterna refererar till statistik för 2019: 894 dödsfall till följd av läkemedels- och narkotikaförgiftningar, i mer än hälften av fallen på grund av opiodöverdoser.

– Det är en skam för Sverige att vi har så hög narkotikadödlighet. Dödssiffran har legat konstant runt 900 i flera år. Medelåldern bland dem som dör är runt 40 år, säger Björn Johnson.

Ett av förslagen är att tillsätta en haverikommission för att kartlägga händelseförloppet fram till döden, och därifrån föreslå åtgärder som kan vända utvecklingen.

Kriminalisering outredd

En laddad fråga i svensk narkotikapolitik är synen på eget bruk. Icke-förskrivet bruk av narkotika är sedan drygt 30 år kriminaliserat i Sverige. För ett år sedan krävde ett enigt socialutskott en utredning av narkotikapolitiken. Innan regeringskrisen lovade socialminister Lena Hallengren (S) att en utredning ska startas efter sommaren. Hon sade samtidigt att den inte kommer att utvärdera effekterna av att eget bruk är kriminaliserat. Experterna önskar att även det utvärderas. Det handlar inte om att välja mellan kriminalisering och fri öppen marknad utan att se om det finns andra modeller som är mer humana och effektiva, resonerar experterna.

Skuggstrategi för ANDTS

Det finns även andra som vill påverka narkotikapolitiken och hela regeringens ANDTS-strategi. Håkan Leifman, tidigare direktör för Centralförbundet för alkohol- och narkotikaupplysningen, CAN, har lett den så kallade skuggstrategin för ANDTS som 30 organisationer står bakom och som lämnades till socialdepartementet för ett år sedan. När Håkan Leifman nu ser den färdiga ANDTS-strategin är han glad över att riksdagen röstade ner den.

– Det hade hämmat utvecklingen om den hade gått igenom. Alla vill ju ha en strategi men den måste vara handlingskraftig.

Styrning på nationell nivå

I skuggstrategin framfördes bland annat önskemål om ett kompetenscenter och tydliga handlingsplaner. Håkan Leifman säger att i början av 2000-talet skedde en mobilisering i Sverige vad gäller alkohol och narkotika. Nu finns inte någon styrning och inte någon som förvaltar den kunskap som byggts upp.

– Det fanns fungerande strategier 2006 till 2011 och 2011 till 2015. Nu är det mycket mer upp till kommunerna och regionerna att själva jobba med detta.

Håkan Leifman beklagar att anslagen till ANDTS har minskat och säger att Folkhälsomyndigheten inte är operativ.
– Det behövs styrning på nationell nivå. Alkoholproblemen är inte lösta bara för att drickandet minskar, och narkotikadödligheten är otäckt hög.
Håkan Leifman tycker också att kriminaliseringen av eget bruk behöver utvärderas.
– Det behöver inte betyda att man ska ta bort kriminaliseringen. Det handlar om att ta reda på fakta om hur den nuvarande politiken fungerar, säger han.

FacebookTwitterEmailPrint